Skuggrapport till FN om sverigefinnars och tornedalingars mänskliga rättigheter

– Vi upplever att sverigefinnar och tornedalingar inte blir tagna på allvar, vi lämnas utanför många åtgärder. Till exempel finns löpande och strukturerade dialoger med samer, romer och judar, men våra minoriteter får den där enstaka timmen per år. Utbildning i finska och meänkieli, och föra över språket till barn och unga, är helt avgörande för vår överlevnad, men ökad kunskap om statens och kyrkans historiska övergrepp är minst lika viktigt, säger Dennis Kronholm från Minoritetslyftet som svar på valet av skuggrapportens titel och varför just sverigefinnar och tornedalingar bör lyftas fram.

2010 tog FN:s generalförsamling beslut om en ny granskningsmekanism Universal Periodic Review. Varje stat deltar i en återkommande granskning ungefär vart 5 år om efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Granskningen sker i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, Schweiz. Civilsamhället ges möjlighet att skicka in alternativrapporter för att komplettera regeringens bild om mänskliga rättigheter i landet.

–Vår skuggrapport är viktig för att sverigefinnar samt tornedalingar, kväner och lantalaiset ska framkomma i granskningen. Regeringen och olika FN-organ nämner inte ens sverigefinnarna, och tornedalingarna behandlas ytterst begränsat. Vårt mål är nya internationella åtaganden för Sverige med hjälp från andra stater.

Dennis Kronholm berättar att samernas ställning som urfolk i regeringsformen framkom i den första cykeln, romsk inkludering i den andra och frågor om ett stärkt judiskt liv och arbetet mot antisemitism i den tredje. Alla dessa åtgärder är sådant som regeringen sedan förverkligat från granskningen i Genève.

Granskningarna grundar sig på en nationell rapport från Regeringskansliet, civilsamhällets alternativrapporter och en sammanställning av uppgifter från olika FN-organ. Själva granskningsprocessen sker mellan stater där alla FN:s medlemsstater kan ställa frågor och ge varandra rekommendationer. Den 5 maj livesänds utfrågningen mellan stater. Åtta veckor senare måste varje stat återkomma om de accepterar rekommendationerna som övriga stater lyfter.

–Denna process är en interaktiv dialog mellan stater, och det är relativt vanligt att Sverige godtar eller starkt överväger rekommendationerna. Rekommendationerna kan komma att få betydelse för minoritetspolitikens utveckling i Sverige.

En av de viktigaste rekommendationerna som ungdomsförbunden och Minoritetslyftet själva ger i rapporten handlar om språk som diskrimineringsgrund.

–Det måste ändå anses vara rätt så obegripligt att vi har ett målsättningsstadgande i grundlagen som förbjuder språklig diskriminering, men språk finns ändå inte med i diskrimineringslagen. Vi behöver tillgång till fler rättsmedel och mäta förekomsten av diskriminering.

För lite över ett år sedan lämnade den tornedalska sannings- och försoningskommissionen sin slutrapport till regeringen. Rapportorganisationerna vill se också en sannings- och försoningsprocess för sverigefinnar, och att regeringen går vidare med fortsatt försoning med tornedalingar, kväner och lantalaiset.

–För någon vecka sedan avslog regeringen ansökan om förstudie till en sverigefinsk sanningskommission, och fortfarande har inget hänt med fortsatt försoning med tornedalingar, kväner och lantalaiset. FN-granskningen kanske drar ur proppen, så att saker börjar hända.

KARIN SKOGLUND