Kvänlandsoperan: Kvänland Faravids rike

Arbetet med det som kallas för Kvänlandsoperan, har pågått under en längre tid. År 2023 kommunicerade projektets frontfigur Bengt Pohjanen, 80, att Kvänlandsoperan blir av och därefter har samarbetspartner och produktionskonstellationer formats och omformats.

Själva arbetet med librettot påbörjades år 2012 medan research på ämnet inleddes år 2000. Bengt Pohjanen uppger att han noga följt de dokument som finns utöver att han studerat legender, sagor och myter.

– Sen har jag haft stor hjälp av mina karelska vänner som kan väldigt mycket om vår historia.

Berättelsen utspelar sig under en 50-årsperiod med start år 998, men det förekommer även profetior om framtiden. De 50 år som skildras med avslut en bit in på 1000-talet omfattar en brytningstid där det händer mycket i Sverige och Europa, exempelvis kristnandet av Europa. Det är en särskild kartritning som ska formges sceniskt, en historisk resa som leder berättelsen framåt bland annat genom krig, kärlek, död och, möjligtvis, ett lyckligt slut. Vad publiken kan förvänta sig är enligt Pohjanen en konstnärlig upplevelse.

– Jag hoppas att det musikaliskt ska kännas som att vi är i det här området och att publiken får en upplevelse av operan.

En omfattande efterforskning har skett och librettot väver ihop fakta med fantasi och musik. Tonsättare Lennart Johansson, 71, boende i Gammelstad i Luleå har skapat 120 sidor av nyskriven musik till operan.

– Det här är nog en av de allra största åtaganden som jag tagit på mig under mitt liv som sångare, kompositör och pianist, berättar han för minoritet.se.

Johansson har 200 låtar och flera körverk i ryggsäcken. Ett helt liv som bland annat kompositör har genererat till att han idag som pensionär har 1,5 år av frilansuppdrag uppbokat i kalendern. För cirka sju månader sedan fick han librettot av Bengt Pohjanen och sedan dess har han lagt en plan för arbetet framåt. Detta utöver att han arbetat som producent med vissa moment såsom marknadsföring och andra praktiska moment som rört spelplatsen för denna gemensamma skapelse. Alla medverkande har på ett eller annat sätt tagit i med både kropp och själ för genomförandet av Kvänland Faravids rike.

– Min förhoppning är att publiken med hjälp av min tonsättning ska få ta del av storheten i själva innehållet som jag har haft så stor respekt för under tiden som jag arbetat fram musiken.

Johansson berättar att han är romantiskt sett till sin musikstil och att han har en försmak för vackra toner och melodier. Efter senaste tidens repetitioner känner han sig mycket hoppfull och uttrycker glädje i relation till den utveckling han fått ta del av när skådespelarna och sångarna påbörjat sina respektive gestaltningar av materialet.

– Alla rollerna har en central betydelse för operan, det är en uppsättning utan biroller. Åtminstone tänker jag så, det är så sammanflätat med varann alltihop och alla är viktiga.

En av huvudrollerna har Wilmer Heikkilä, 19, och Andreas Svanljung, 35, med ursprung i Meänmaa innehar rollen som berättare. Operasångerskan Carina Stenberg, 60, innehar också en av rollerna såsom Serafeia Mangou, 34, Ulric Björklund, 54, och Hannes Lundbäck, 39, samtliga boende i Luleå.

Bengt Pohjanen producerar operan tillsammans med sin dotter Lina Stoltz. Det är mycket administrativt arbete bakom ansökningsförfarandet och produktionen sökte efter årsskiftet stöd via sociala medier. Personer välkomnades höra av sig om de har kläder och annat att låna till kostymförrådet.

– Vi gör allt arbete på ren talko, det finns inte speciellt mycket pengar.

Talko hänvisar till sedvänjan att hjälpa varandra, traditionellt betraktat betyder ordet hjälp grannar emellan. Projektet har fått leader-medel beviljade som de inte haft möjlighet att ta emot. Däremot inräknas biljettintäkter från 6 planerade föreställningar framöver. Operan är på svenska men ord på meänkieli och andra språk förekommer. Det finns dock alla förutsättningar att längre fram framföra operan på meänkieli och finska då manusen redan är klara, berättar Pohjanen.

Lennart Johansson lyfter också hur operans innehåll är rätt i tiden, speciellt givet myndigheternas intresse för kvänerna som minoritetsgrupp.
– Har någonting gått fel, får man ställa det tillrätta och jag upplever att det är det som händer just nu.

Innan arbetet tillsammans med Pohjanen har han inte känt till mycket om tornedalingar, kväner och lantalaiset och fortsätter.

– Kvänerna har en flera hundra år lång historia bakom sig och det är väldigt intressant när man kommer utifrån som jag, att få ta del av ett sånt här innehåll, det har varit väldigt givande och intressant.

Johansson avslöjar att tanken är att Faravid ska göra entré på en riktig häst, det sceniska ansvarar far och dotter Pohjanen respektive Stoltz för och tonsättaren uttrycker sig belåten med det kreativa utbytet som fört parterna samman.

– Jag ser nu till att allt fungerar musikaliskt och att alla sångare och musiker kan det de ska. Om någon månad kommer vi att börja jobba även med en scenisk framställan efter att Bengt och Lina framför innehållet i de anteckningar de fört under repetitionerna.

Kvänland Faravids rike är en omfattande produktion. Förutom rollerna kommer en mindre kör också medverka, en dubbelkvartett på 8 personer och en instrumental ensemble.

Operapremiären äger rum den 5 juli 2025 på Brännaberget Ylikaihnuussa/ i Överkalix.

– Brännaberget är hjärtat av Kvänland och jag tror kvänlandsoperan kommer leva in i framtiden. Det blir bra det här, konstaterar Bengt Pohjanen och avslutar:

– Frågan om vilka kvänerna var är ett av de mest spännande ämnena idag och jag kommer i operan inte ge något definitivt svar, utan vi berättar och sjunger vår historia och hoppas att den ger konsekvenser i att man fortsätter forska i denna spännande frågan - kainulaiset, vilka var de?

LINNEA HUHTA