Kommunträff för samordnare och chefer i Stockholm

–Ibland när vi talar om nationella minoriteters rättigheter talar vi om bristande resurser, okunskap, att det är svårt att påbörja arbetet och nå ut, men idag ska vi tala om framgångsfaktorer och dela goda exempel och tips, sa Malin Langenfors, enhetschef på Länsstyrelsen i Stockholm.

Arrangörer för träffen var uppföljningsmyndigheterna Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm. Förmiddagen ägnades åt programpunkter om delaktighet och inflytande med fokus på barn och unga. På eftermiddagen delades alla in grupper för att diskutera fiktiva exempel.

Nätverket av samiska förvaltningskommuner Veärbmie som betyder nät på samiska deltog i programmet om sitt arbete med att samråda med barn och unga. Sara Larsson samordnare från Vindelns kommun berättade vad som framkom i utvärderingen från deras första ungdomsläger i Skellefteå förra året.

–Ungdomar vill bli samråda med, samråden ska innehålla roliga aktiviteter, både svenska och samiska. Ungdomarna tycker att det behövs mer kunskap om det samiska samhället i skolan och på andra platser, det kan minska hatet mot samer.

De samiska förvaltningskommunerna hjälps inte bara åt med lägret och delar kostnader utan genomför även andra gemensamma aktiviteter. I oktober planeras ett nytt ungdomsläger i Tavelsjö utanför Umeå som är öppet för samiska barn och unga från hela landet.

Kalle Kinnunen, Sverigefinska ungdomsförbundet och Karin Keisu från Met Nuoret höll föredraget Från etnostress till framtidstro. Vägar framåt med kommuner.

–Minoritetsstress innebär att känna att allt ligger på ens axlar och att vara talesperson för sin minoritet. Vi ska veta allt. Man ska vara hoppet för framtiden, personen som framtiden vilar på, sa Karin.

–Vi känner ett stort ansvar, minoritetsspråken riskerar att dö ut, vi måste föra ungas talan och vi känner pressen att jaga nya medlemmar, fortsatte Kalle.

För att inte stressa ungdomar ytterligare förslog Karin att kommuner ska gå långsamt fram när de involverar ungdomar. Kalle och Karin listade förslag på lösningar och aktiviteter som unga vuxna behöver som exempelvis språkspärrskurser. Kalle berättade att Kuusi Palaa, appen för att lära sig finska på ett enkelt sätt, snart lanseras med fler ord och fraser. En annan aktivitet för ungdomar kan vara att erbjuda feriearbete som inkluderar ledarskapsutbildning.

Ellis Holmberg från Göteborgs stad berättade om projektet Ta plats som ett sätt att nå unga. Satsningen med workshops och feriearbete för 13 ungdomar mynnade ut i filmer av ungdomar som har visats på minoriteternas högtidsdagar och genom skolbio i Göteborg. Nu blir även Ta plats en ungdomsfestival i Göteborg.

Helena Cronséll, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm upplyste om metodstödet om delaktighet och inflytande på minoritet.se. Metodstödet fungerar för alla oberoende av var man befinner sig i samrådsprocessen, det finns faktatexter vad man kan tänka på steg för steg samt goda exempel på hur andra kommuner har gjort. 

Cecilia Ramqvist Järvinen, handläggare på Sveriges kommuner och regioner, SKR informerade om ett nytt politikernätverk som startade 2025 som träffas digitalt. För att ingå i nätverket krävs ett politiskt beslut i den egna organisationen.

–Nätverket är öppet för fler, det är ett mycket engagerat gäng förtroendevalda, 31 kommuner och 7 regioner som deltar, sa Cecilia.

Från Gislaveds kommun deltog Heli Villanen, utvecklingsledare för finskt förvaltningsområde och bibliotekschef i kommunen Karolina Persson.

–Det är givande och lärorikt att vara med på kommunträffen, det är också bra att vi är två från kommunen som kan ta det vidare. Alla goda exempel är inspirerande och att träffa andra samordnare är jättebra, sa Heli.

–Det är en bra kombination att jobba med praktiska exempel och jag tyckte det var bra att jag fick arbeta tillsammans med andra chefer för att diskutera hur man leder och skapar förutsättningar för minoritetsfrågorna, sa Karolina.

Karolina tyckte också att det var positivt att uppföljningsmyndigheterna bjöd in till träff och inte möte eller konferens eftersom benämningen känns mer medskapande. Båda var nöjda med dagen och önskade fler träffar. Att träffas och utbyta erfarenheter, jämföra med andra kommuner, se likheter och skillnader stärker den egna kommunens minoritetsarbete.

–Det kan vara ensamt och utmanande i kommunerna, men idag får man känslan av att vi gör detta tillsammans, sa Heli.

Moderator för dagen var Diana Chafik, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm.

KARIN SKOGLUND