Kalmar arbetar på bred front med de nationella minoriteterna

Utbildningsförvaltningen har en fastställd rutin för arbetet med nationella minoritetsspråk med syfte att informera om rätten till modersmålsundervisning för elever som tillhör nationella minoriteter. Elever, som tillhör någon av de nationella minoriteterna, har rätt till modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

- Eleven behöver inte heller ha grundläggande kunskaper i språket för att vara berättigad till undervisning i sitt modersmål. Det räcker med att en elev ansöker om modersmålsundervisning i något av de nationella minoritetsspråken, för att huvudman ska ha skyldighet att anordna det, säger Emma Edh, verksamhetsutvecklare

Biblioteken har ett tydligt uppdrag i bibliotekslagen kopplat till nationella minoriteter och i Kalmar följer biblioteken detta genom att lyfta, synliggöra och öka kännedomen om de nationella minoriteterna.

- I kommande biblioteksplan kommer det att finnas ett särskilt område med mål och aktiviteter kopplade till nationella minoriteter, säger bibliotekarien Maud Salim.

Biblioteken i Kalmar uppmärksammar nationella minoriteter genom inköp av litteratur på nationella minoritetsspråk och böcker om de nationella minoriteterna både för barn och vuxna. Biblioteket har också bokutställningar i samband med minoriteternas högtider med böcker på minoritetsspråk för den aktuella minoriteten och på svenska om minoriteten. Personalen som är ansvariga för frågan kan delta på fortbildning och agera kontaktskapande.

- Programverksamhet på bibliotek är ett annat sätt att lyfta minoriteterna. Vi lyfter och synliggör minoritetslitteratur i olika aktiviteter som till exempel att använda en bok skriven av en samisk författare – ”Stöld” av Ann-Helen Laestadius - vid ett tillfälle med bokcirkel, säger Maud Salim.

Varje år satsar biblioteken i Kalmar på att lyfta och synliggöra en minoritet. I år var det den judiska minoriteten och i samband med det hade biblioteket ett författarsamtal med Carl Henrik Carlsson om hans bok “Judarnas historia i Sverige”. Samtalet ägde rum vid den judiska högtiden Rosh Hashana (nyår).

Minoriteternas kultur uppmärksammas också bland annat genom att biblioteket har uppmärksammat Sverigefinnarnas dag med bland annat bokprat, finska kakor och information. Planeringen av den dagen gjordes tillsammans med en representant från den sverigefinska gruppen. Biblioteket planerar också en skapande workshop för barn kring romsk kultur.

- Det finns inga föreningar i kommunen som samlar någon av de nationella minoriteterna vilket gör det svårare att ha kontakt med grupperna och veta hur många de är. Det vi har är statistik på boklån på nationella minoritetsspråk. Böcker på alla nationella minoritetsspråk lånas ut, säger Maud Salim.

Hur förankras förslag och beslut när det inte finns föreningar med de nationella minoriteterna i kommunen?

- Ett exempel på kommunens kontakt med den judiska minoriteten var när kulturenheten blev kontaktad av en judisk person som ville uppmärksamma att de vita båtarna anlände till Kalmar i flera omgångar 1945 med överlevande från koncentrationsläger. Det resulterade i en minnesplakett vid kajen och en utställning från Kalmar läns museum på temat ”Med båt från helvetet till Kalmar”. Vid invigningen deltog representanter från det Judiska Centralrådet i Stockholm, säger Kristina Jeppsson, kulturutvecklare i Kalmar kommun.

Som ett resultat av ett medborgarförslag fattade kommunfullmäktige beslut under 2024 att kommunen ska flagga vid samtliga nationella minoriteters högtidsdagar. Det är ett sätt att synliggöra och främja de nationella minoriteterna och deras kultur.

Minoritetslagen reglerar att kommuner utanför förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska ska erbjuda äldreomsorg på nationella minoritetsspråk, om en individ önskar det och om det finns personal som behärskar språket. Hur klarar ni detta?

- Omsorgsförvaltningen informerar omsorgstagarna om den här möjligheten. Parallellt pågår ett koncernövergripande arbete inom Human Resources (HR) som ser det som en högst aktuell och intressant fråga att inventera språkkunskaper för att tillgodose önskemålen. Hur det kommer hanteras i praktiken är inte klart men arbete pågår för att dels se över behovet, dels hitta bra system för dokumentation. Det är ett samarbete mellan omsorgsförvaltningen och HR, säger Anneli Garp, utvecklingsstrateg.

I kommunens övriga verksamheter intensifierades arbetet i samband med lagkravet år 2019 om att varje kommun ska ha mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

- Vi har tagit fram sådana som beslutats av kommunfullmäktige och som revideras regelbundet. Där beskrivs kommunens arbete och hur ansvaret är fördelat, säger Stina Nordström, utredare i Kalmar kommun.

Kommunen deltar på olika sätt i lokala, regionala och nationella nätverk. Det finns ett lokalt nätverk i länet där bibliotekspersonal deltar med personal från andra bibliotek i länet och delar erfarenheter med varandra om hur man jobbar med minoritetsfrågan och hur man skulle kunna utveckla arbetet vidare. Nätverket träffas två gånger per år.

Därutöver finns ett regionalt nätverk för kommuner och regioner i Kalmar län, Blekinge län och Kronobergs län. Nätverket, som träffas två gånger om året, är en plattform för erfarenhetsutbyte, kunskapshöjning och omvärldsbevakning, samt ett forum för att genomföra gemensamma insatser över kommun- och länsgränser för att stärka nationella minoriteters rättigheter.

- Kalmar kommun ingår i arbetsgruppen som planerar mötenas innehåll. Ett av våra kommunalråd deltar i SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner) nystartade politikernätverk för förtroendevalda från landets alla kommuner och regioner. Nätverket fokuserar på samtliga fem nationella minoriteter/urfolk. Fokus är att ge ny kunskap, inspel från nationella aktörer, forskningserfarenheter, goda exempel och utrymme för erfarenhetsutbyte, berättar Stina Nordström.

Kalmar kommun är under 2025 en del av ett internationellt projekt - For Minorities - Around the sea - tillsammans med bland annat organisationer i Polen och Litauen som jobbar med nationella minoriteter. Projektet finansieras av Svenska Institutet och projektägare är Region Kalmar län.

- Fokus är att lära oss mer om hur vi arbetar med nationella minoriteter i våra respektive länder och organisationer, med särskild inriktning mot kultur, kulturarv och språk. Vi besöker under året varandras länder och utbyter erfarenheter om hur vi kan jobba med dessa frågor. Det här är en väldigt värdefull samverkan och möjlighet till inspiration och ökad kunskap för oss som kommun utanför förvaltningsområde, säger Stina Nordström.

JOHN GRADOWSKI