Artiklar
Tommy Ringart, ordförande i Föreningen Förintelsens Överlevande. Foto: Petter Karlberg.

"Förintelsen kommer att bli en del av vår historia."

När Föreningen Förintelsens Överlevande (FFÖ) bildades 1992 var det mot bakgrund av den antisemitiska radiokanalen ”Radio Islams” förnekande av Förintelsen i början av 90-talet. 

Fem personer, alla överlevande, bidrog med 50 kronor var till ett startkapital till det som kom att bli FFÖ. Idag består den av överlevande från Förintelsen och deras barn och barnbarn. Föreningen är rikstäckande och har idag 503 medlemmar. Verksamheten finansieras med medlemsavgifter, donationer och statsbidrag.

Föreningens syfte är bland annat att föra minnet av Förintelsen vidare till nya generationer. Sprida kunskap om Förintelsen och verka mot förnekandet av densamma, nynazism, antisemitism, rasdiskriminering och främlingshat i dagens samhälle.

Verksamheten riktar sig främst till skolungdomar. FFÖ:s medlemmar besöker skolor där elever får ta del av unika vittnesmål från de överlevande och lära sig om antisemitiska handlingar och antisemitisk propaganda som sträcker sig från antiken och som under andra världskriget resulterade i Förintelsen. Föreläsningen är cirka en timme och berör även dagens rasism och främlingsfientlighet och avslutas med frågor och diskussion.

- Det finns ett ganska stort intresse för att få lyssna på en överlevande som berättar om sina upplevelser före, under och efter kriget. Idag är det mycket få överlevande som själva orkar berätta och barn och barnbarn har tagit över och går ut i skolorna och berättar om sin föräldrars, eller mor- och farföräldrars upplevelser. Det brukar var knäpptyst under föredragen, berättar FFÖ:s ordförande Tommy Ringart, som tillika är son till en av föreningens grundare.

Det pågående kriget i Gaza har enligt honom inneburit en något mindre efterfrågan. Men Mellanöstern-konflikten brukar inte komma upp under föreläsningarna.

- Vi är tydliga med att vi har kommit för att berätta om ett levnadsöde från Förintelsen och ingenting annat.

En av de största frågorna FFÖ brottas med är vem som ska föra vittnesmålen vidare och på vilket sätt det ska ske när det inom kort inte kommer att finnas några överlevande i livet. När ingen kan vittna och säga ”jag var där och jag vet vad som hände”. Då blir det viktigt med forskning, skönlitteratur, konst, filmer och inspelade vittnesmål - FFÖ har producerat videofilmer med personliga vittnesmål från överlevande och stöttar initiativ som verkar för att bevara minnet av Förintelsen i en speciell fond.

- Det finns ett stort intresse att föra dessa berättelser vidare från överlevande och från barn och barnbarn och det finns också ett stort intresse av att få ta del av dessa berättelser. Många av de överlevande har skrivit böcker om sina upplevelser och många barn eller barnbarn till överlevande har också skrivit böcker.

Idag finns det en grupp i Malmö (Berättargruppen Förintelsens Efterlevande), en i Göteborg (Edut), och två olika grupper i Stockholm (Zikaron och Förintelsens Röster) som berättar om föräldrars eller mor- och farföräldrars upplevelser före under och efter Förintelsen. Sedan en tid tillbaka finns det ett museum, Sveriges Museum om Förintelsen, som samlar in berättelser och artefakter från överlevande. Museet anordnar seminarier och utställningar och många skolklasser besöker museet. Det är även en kontaktyta för hela Sverige när det gäller att bevara minnet av Förintelsen. Många forskningsprojekt har också startats kring frågeställningar som rör de överlevande och deras upplevelser före och under kriget och också hur deras möte med Sverige har sett ut. Ett forskarnätverk med detta syfte finns sedan några år - The Institute for Holocaust Research in Sweden (IHRS). I riksdagen finns ett nätverk bland riksdagsledamöter över alla partigränser för att bevara minnet av Förintelsen.

- De åker ibland till Polen för att på plats göra en resa i Förintelsens spår. Den typen av resor gör också många skolklasser. Det finns med andra ord ett stort intresse från såväl allmänhet, skolor, politiker och den akademiska sfären för att bevara minnet av Förintelsen.

Den kanske största konkreta arbetsuppgiften i FFÖ:s historia var upprättande av ett minnesmonument över Förintelsens offer vid Stockholms Synagoga, som invigdes av kungen den 27 september 1998. Efter ett senare tillägg till monumentet består det idag av en lång rad stentavlor med ca 8 500 namn över förintelsens offer, alla släktingar till de överlevande av Förintelsen som lever i Sverige.

Vilken är då den största utmaningen för framtiden förutom återväxten?

- Förintelsen kommer att bli en del av vår historia. Inte minst nu när tiden går och allt fler av de som kunnat berätta själva har gått bort. Men frågan är hur denna historia kommer att skrivas? Kommer vi att förstå och lära av hur denna ondska kunde utvecklas mitt i Europa? Hur det sekelgamla hatet mot judar kunde utvecklas till denna monstruösa ondska. Tyvärr ser vi fler och fler tecken på att hatet och fördomar mot judar, antisemitismen, sprider sig igen. Förintelsen blev inte det vaccin mot antisemitism som man trodde.

JOHN GRADOWSKI

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2024-05-08