DO analyserar 25 år av minoritetspolitik i rapport

–Det är i år 25 år sedan Sverige ratificerade Europarådets minoritetskonventioner och erkände judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter. Genom historien ha minoriteterna på olika sätt utsatts för diskriminering och övergrepp. Erkännandet år 2000 hade betydelse för svenska statens förhållningssätt till minoriteterna, men trots det präglas livsvillkoren för de nationella minoriteterna fortfarande av efterdyningar av kränkningar och övergrepp genom historien och diskrimineringen av personer som tillhör nationella minoriteter kvarstår, säger DO Lars Arrhenius. 

Han gav exempel på när diskrimineringen får konsekvenser, till exempel när vårdnadshavare och barn inte vill ansöka om modersmålsundervisning på grund av erfarenheter av diskriminering eller Skånepolisens olagliga etniska register över romer 2014 som raserade förtroendet mellan romer och myndigheter.

– Diskrimineringen får påverkan på de nationella minoriteternas tillgång till sina rättigheter, men det räcker inte bara med likabehandling, det behövs också ett främjande av språk och kultur, till exempel säkerställa undervisning i två språk och äldreomsorg på minoritetsspråken. Det kan även handla om att se över annan lagstiftning och regelverk för att exempelvis säkerställa judiska traditioner och religionsutövning utifrån den grundlagsskyddade religionsfriheten.

I DO:s rapport Nationella minoriteters rättigheter – några iakttagelser och rekommendationer 25 år efter Sveriges ratificering av Europarådets minoritetskonventioner framgår det att staten har infört över 100 åtgärder för att stärka minoriteternas rättigheter, men att dessa har varit otillräckliga.

– Glappet mellan rättigheterna och praktiken är för stort. Vi behöver också åtgärder som backar upp lagstiftningen och det saknas möjligheter för personer att utkräva sina rättigheter och en tillsynsmyndighet. Det finns en stor anledning av att efterfråga ett omtag, säger DO Lars Arrhenius.

Björn Brodin, expert på DO presenterade rapportens 19 förslag på åtgärder som DO rekommenderar till regeringen. Dessa är grupperade utifrån olika teman som rätten till icke-diskriminering, lagstiftning om nationella minoriteters rättigheter, fem olika nationella minoriteter, förutsättningar för inflytande och delaktighet, effekter av historiska övergrepp och minoritetspolitik i stället för urfolkspolitik. Några viktiga åtgärder som Björn Brodin tog upp var:

–Regeringen behöver utreda frågan om att lägga till språk som diskrimineringsgrund.

–Rätten till förvaltningsområde bör gälla alla nationella minoritetsspråk.

–Modellen för samråd behöver utvecklas.

Flera frågor kom från publiken, bland annat undrade Anders Eriksson från Sverigefinländarnas delegation vad som menas med omtag?

–Vi ser att tidigare åtgärder inte har fungerat fullt ut och då måste vi göra något nytt. I våra förslag på åtgärder är det regeringen vi vänder oss till, men det är också lagstiftaren som måste ta ansvar, säger Lars Arrhenius. 

En panel med representanter från minoriteternas ungdomsorganisationer diskuterade hur det är att vara ung minoritet idag, vilka frågor som är aktuella och hur man kan arbeta förebyggande mot diskriminering. Michaël Guet från Europarådet föreläste också om Europarådets arbete med att främja nationella minoriteters tillgång till mänskliga rättigheter.

KARIN SKOGLUND