
Judisk kultur i Sverige var hedersgäst på bokmässan
Lizzie Oved Scheja har sedan 2012 lett Judisk Kultur i Sverige, och på de elva år som följt har institutionen cementerat sin ställning som en betydande aktör inom det svenska kulturlivet.
– Vår avsikt är att öppna dörren till judisk kultur för en bredare publik och låta alla ta del av den djupa historiska och kulturella skatt som vi har att erbjuda. Vår kultur berör universella, existentiella teman som de flesta kan relatera till. Det finns ingen anledning att gömma sig– det finns mycket inom vår tradition och kultur att vara stolt över, säger Lizzie med en varm självsäkerhet i rösten.
På bokmässan står Judisk kultur i Sveriges monter ut med sin design. Med sin höjd och yta lockar den till sig blickarna, och väggarna dekoreras med texten "Bokens folk", en klurig hänvisning till judendomens fokus på text, utbildning och studier samt Bred över oss Din fridshytta som refererar till högtiden Sukkot.
Under mässan erbjuder Judisk kultur i Sverige en mängd (över 50) diskussioner och 36 seminarier. I en session med titeln "Sefarderna och ladino: en förlorad värld" leder journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink en diskussion med judiska författare från Spanien, Rumänien och Grekland. Temat fokuserar på sefarderna, de spanska judarna som förvisades från den Iberiska halvön under det sena 1400-talet och som därefter etablerade sig i olika delar av Europa och Nordafrika. Den sefardiska kulturen och språket har med tiden nästan bleknat bort, även från det kollektiva medvetandet. Genom sin litteratur har författarna försökt att på olika sätt återge och bevara denna rika kultur.
Mässmontern för Judisk kultur i Sverige vibrerar av energi, med besökare som kommer och går för att lyssna, diskutera och utforska de böcker som erbjuds till försäljning. Under rubriken "Familjebiografier som en del av judisk tradition" leder doktoranden i judaistik, Daniel Leviathan, en diskussion om den judiska berättartraditionen med tre samtida svensk-judiska författare. Diskussionen omfattar hur judisk berättartradition ofta fokuserat på bevarandet av familjeminnet och att föra berättelserna vidare till nästa generation. Elisabeth Fogel skildrar i sin bok Från Sighet till Göteborg sina farföräldrars flykt genom Europa under Förintelse. Suzanne Gottfarb skildrar i boken Arvet vi bär fyra kvinnoöden som sträcker sig från år 1914 till nutid, och som tar läsaren på en resa från Polen till New York och Stockholm. Genom boken Breven från mormor Reisel har Renée Levy försökt att bevara (hennes?) sin mormors historia för att ge sina egna barn insikter i deras arv.
Senare under eftermiddagen leder Tomas Woodski, språkfrämjare från ISOF, en diskussion med den schweiziska författaren Thomas Meyers om hans prisbelönta verk och filmer. Thomas Meyer debuterade som författare 2012 med romanen "Wolkenbruchs wunderliche Reise in die Arme einer Schickse", som handlar om en ung ortodox jude som navigerar i kärlekens komplicerade vatten. Boken, som är skriven både på tyska och jiddisch, nominerades till det schweiziska bokpriset 2012 och hamnade på den officiella schweiziska bästsäljarlistan. 2017 filmatiserades boken med samma titel, och 2019 släppte Thomas Meyer en uppföljare till romanen. Sedan 2014 delar Meyer sin visdom kring kärlek, relationer, familj och arbete i en schweizisk tidning. Efter publiceringen av boken "Trennt Euch!" (Skilj er!) har hans rådgivning blivit så efterfrågad att han nu erbjuder separationscoaching i Zürich. Diskussionen utforskar hur Meyers arbete har stimulerat intresset för jiddisch i Schweiz och vilken potential språket jiddisch har för att förmedla idéer om nutida kultur och kritik. Seminariet arrangeras i samarbete med EUNIC/Schweiziska Ambassaden och Nationellt språkcentrum för jiddisch/Institutet för språk och folkminnen (ISOF).
Dagen når sin kulmen med en konsert av Freudenthal Klezmer Band. Publiken och seminariedeltagarna dras spontant in i den traditionella judiska ringdansen Horah. Lizzie Oved Scheja bjuder in fler och fler att delta med öppna armar. Snart fortsätter den sprudlande dansen strax utanför montern. Den varma kaxigheten, som visar upp glädjen i levande judisk kultur, genljuder. Det känns som att Lizzie önskar välkomna hela bokmässan att delta. Hennes entusiasm är smittsam och fler och fler ansluter sig till den virvlande dansen. Svetten pärlar sig, dansen övergår organiskt till nya former och till slut lyfts Lizzie upp på en stol till de traditionella tonerna av Hava Nagila. Applåder och skratt ekar i takt med musiken innan tonerna dör ut.
PETRA KAHN NORD