Nuoras Nurrii – från ungdom till ungdom
För att motverka okunskap och fördomar om urfolket samerna startade Sáminuorra upp och drev projektet Nuoras Nurrii mellan 2018 och 2019. Nu har MUCF, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor beslutat tillsamman med Sáminuorra att i samverkan med fler myndighetsaktörer titta på möjligheter att bygga något långsiktigt och hållbart för hela – eller delar av – metoden Nuoras Nurri, berättar Anna Ivarsson som arbetar med frågan på MUCF.
– Det huvudsakliga syftet med metoden Nuoras Nurrii är att öka allmänhetens kunskap om urfolket samerna, för att minska fördomar och rasism i skolan, både för personal och elever. Det är en metod som därför blir väldigt intressant att stötta för oss på MUCF i vårt regeringsuppdrag, som ju handlar om att genomföra insatser för att förebygga och motverka rasism mot unga samer, säger Anna Ivarsson.
Sáminuorra och MUCF diskuterade metoden i våras och kontaktade därefter andra myndigheter. Under hösten 2023 har Skolverket, Universitets- och högskolerådet samt Forum för Levande Historia tackat ja till en första dialog om metoden och eventuella vägar framåt.
– Vi hoppas att vi i den dialogen kan bli så konkreta som möjligt i vår samverkan, så snart som möjligt. Kanske kommer vi även märka att fler aktörer behöver bjudas in längs vägen, säger Anna Ivarsson.
Simon Lundmark Kuhmunen har tillsammans med tre andra vägvisare från Sáminuorra varit anställ i projektet Nuoras Nurrii, som betyder ”från ungdom till ungdom” på nordsamiska. Som vägvisare besökte de högstadieklasser där de föreläst och informerat om hur det är att vara ung same i Sverige i dag. De har berättat om samisk kultur utifrån sina egna perspektiv, med syftet att sprida kunskap om samisk historia, samhälle och kultur.
När vägvisarna bokats in på en skola har informationsmaterial skickats ut till elever och lärare. Lärarna har uppmanats att hålla en lektion med materialet som grund. Eleverna fick också svara på en enkät och genom svaren kunde vägvisarna tyda vilka kunskaper som fanns.
För Sáminuorra har Norge varit en förebild med den lyckade och uppskattade kunskapshöjande verksamheten Veivisere, som drivits sedan 2004. Med Veivisere är tanken att aktivt motverka brist på kunskap om urfolket samerna som råder även i Norge.
– Folk vet generellt lika lite om urfolket samerna i norr som i söder. Lärare som jag träffat berättar att de inte fick lära sig något om samer under sin egna skolgång eller när de utbildade sig på universitet, säger Simon Lundmark Kuhmunen. Han har själv lagt märke till att det tenderar till en mer exotifierad stämning kring samer i södra Sverige och ett mer polariserat läge i norr.
Till skillnad från Norges initiativ, som är en fast verksamhet, har Nuoras Nurrii drivits i projektform under två år. Några år efter ett provtillfälle finansierade utbildningsdepartementet projektet mellan 2018 och 2019, det var då som Nuoras Nurrii turnerade med kunskapslyftande föreläsningar genom hela Sverige.
– Vi reste runt tills pengarna tog slut, från Gällivare i norr till Malmö i söder. När vi besökte skolorna hade vi upp till åtta föreläsningar under en hel dag. Ibland var det fullsatta aulor. Det var en intensiv period men det var himla kul, berättar Simon Lundmark Kuhmunen.
Under höstterminen 2019 anmälde över 450 skolor intresse för Nuoras Nurrii. Vägvisarna besökte 41 skolor och 117 enskilda klasser. Pågrund av bristande resurser kunde de inte besöka de resterande 400 skolor som anmält sig. Pengarna räckte inte till och projekttiden tog slut.
– Det kändes jätte bra och roligt att det fanns ett så stort intresse. Både elever och lärare tyckte det var jätte intressant att vi kom. Lärarna påpekade att deras klasser satt så tyst och aktivt lyssnade på oss. Många förundrades över orättvisorna i samhället och visade intresse för olika aspekter av den samiska kulturen. Några frågade om vi hade en ICA-butik där vi bor. Flera lärare berättade för oss att de inte hade kompetensen att undervisa om samernas historia och kultur, berättar Simon Lundmark Kuhmunen och fortsätter:
– Som jag ser det och även många andra, är den bristande kunskapsnivån anledningen till att det ser ut som det ser ut i dag. Till exempel den gröna kolonialismen med intressekonflikter som äger rum i Sápmi, där det råder brist på förståelse för de samiska näringarna och kulturen.
Projekttiden för Nuoras Nurrii löpte ut 2020 och nu hoppas Simon Lundmark Kuhmunen att Nuoras Nurrii ska komma att bli en fast verksamhet, för att fortsatt sprida kunskap om urfolket samerna. Han är drivkraften från Sáminuorra som lobbar aktivt för att Nuoras Nurri ska bli en fast verksamhet.
– Vi i Sáminuorra har skickat brev till tidigare ministrar utan resultat. Sáminuorra har sökt tidigare statsminister, kulturminister och utbildningsminister, utan framgång. De skickar vidare ärendet mellan varandras bord och ingen verkar ta tag i att svara, det är min uppfattning. Jag hoppas att vi kan fortsätta bedriva verksamheten och höja kunskapsnivån ytterligare, men man kan så klart diskutera om det är urfolket samernas uppgift att utbilda majoritetsbefolkningen i dessa frågor, säger Simon Lundmark Kuhmunen.
Anna Ivarsson kan se att metoden Nuoras Nurrii har genomförts framgångsrikt av Sáminuorra tidigare och är därför en praktiskt testad metod som redan bidragit med kunskap till och för både unga och vuxna.
– I vår samverkan hoppas vi kunna hitta till en långsiktighet i det viktiga arbetet, bland annat genom att undersöka möjligheten för myndigheter med utbildningsuppdrag av olika slag, att vara en del i det arbetet. Rasism mot samer förekommer på många arenor samtidigt, och för att förebygga och motverka behöver vi vara många som jobbar tillsammans – och det här tror vi är ett bra sätt att göra det på, säger Anna Ivarsson, utvecklingsledare på MUCF.
LEONARDA ARCIDIACONO