Samiskt språkbad i Sorsele

Jovnna Simma från en by norr om Kiruna var en av deltagarna på språklägret.

– Vi pratar mycket samiska hemma. Inte minst är det min farmor som lär mig. Hon ger mig nya ord hela tiden. Här på lägret lär jag mig mer, säger Simma.

Vi ses på baksidan av den konferensanläggning där språkbadet är förlagt. Solen skiner mellan molnen och intill slänten nedanför gräsmattan rinner Vindelälvens vatten på väg mot sin resa ner mot kusten.

Runt halsen bär Jovnna på den traditionella lasso som används i renskötseln, och han förklarar hur man ska kasta beroende på om renen står eller springer. Ska man fånga en ren i rörelse måste man kasta lassot som en bubbla, så att renen springer in i den. Han visar också vilka avstånd man ska sträva efter att ha till djuret och på ett löst horn missar han sällan.

Alla på kursen är runt 15 år och det visar sig att både Jovnna och hans kompis Jon-Ante Sjaunja-Persson från Tärnaby vet hur man kastar sitt lasso.

De är till och med ganska duktiga.

De känner varandra sedan same-SM där de kastade hem både guld och brons.

Jon-Ante Sjaunja-Persson trivs också på språklägret.

– Det är roligt här. Jag kan en hel del samiska. Jag förstår allt men pratar inte flytande. Man lär sig hela tiden när man är här och det är bra. Jag har förstås fått samisk undervisning i skolan, men det är bara timmar. Här är allt på samiska, säger Sjaunja-Persson.

När minoritet.se-redaktionen besöker är man inne på dag 2.

Eftermiddagens uppgift är som klippt och skuren för 15-16-åringarna på lägret. De ska göra en video för Tiktok – något de behärskar alldeles förträffligt bra.

Enda kravet i uppgiften är att det ska vara på samiska.

Tillsammans med Enok Sunna spånar de snabbt ihop en story kring en försvunnen ren (som de bland annat letar på Coop) innan de hittar den och får användning för sitt lasso. Renen, ett horn egentligen, tar de på första kastet.

Två andra deltagare är Agnes Jonsson och Ella-Stina Kroik-Åström från Jokkmokk och Östersund. De berättar i en paus att de vill träffa nya människor.

De känner varandra och ytterligare ett par av deltagarna från fjolårets konfirmationsläger, men de flesta ansiktena är nya.

– Om man kan samiska och umgås med samiska vänner så hamnar man i en annan gemenskap. Det är som att man har en relation till de samiska kompisarna som man inte har till andra, som att man pratar på ett annat sätt, säger Kroik-Åström.

Frågan rullar runt och flera säger ungefär samma sak – man vill hänga med kompisar, både gamla och nya, och man vill naturligtvis lära sig språket.

– Jag vill också träffa nya människor som kan samiska. Jag känner en annan slags trygghet bland mina samiska kompisar, förklarar Jonsson.

Ytterligare en röst vill lära sig samiskan helt och hållet, även det riktigt tråkiga:

– Jag vill kunna all grammatik och sån skit, säger en 15-årig kille och rättar till kepsen.

Språkbadet arrangeras av Samiskt språkcentrum.

– Det är ett helt nytt grepp. Vi har inte gjort något liknande förut, berättar Sara Omma Simma, kursansvarig.

Konceptet är att alla i 15-årsåldern är välkomna, oavsett förkunskaper. Det spelar ingen roll om man pratar nord-, sydsamiska eller något annat samiskt språk.

– Språket är viktigt. Vi vill att ungdomarna ska förstå att det är en rikedom och att det ger jobbmöjligheter. Vi vill också synliggöra samiskan och det är bland annat därför vi har övningar som inkluderar sociala medier.

– Det är bara bra om de pratar över språkgränsen. När man inte förstår får man lära sig nya saker. Poängen är att allt i första hand ska vara på samiska och det spelar ingen roll om man har sämre förkunskaper i samiskan. Det är jätteviktigt att man satsar brett och att alla ungdomarna får chansen att vara med, och vi är glada att inte ha stängt någon ute, säger Omma Simma.

På kursen deltog 17 ungdomar. Ett tiotal hoppade av sista dagarna på grund av till exempel förlängda sommarjobb.

Det finns inga beslut om en fortsättning till nästa år, men frågan har redan väckts.

– Vi hoppas att alla deltagarna kommer att kunna använda samiskan både mer och bättre efter de här dagarna. De kommer också att mötas över språkgränserna och det är troligt att många kommer att hitta vänner för livet. Vi som jobbat med projektet brinner för språket och vill ge de bästa förutsättningarna. Vi vill stärka de samiska språken och den här sortens läger är riktigt bra, säger Sara Omma Simma.

ANDERS BOSTRÖM