Ökad utgivning av litteratur på nationella minoritetsspråk

Det är radions finska redaktion i samarbete med de övriga redaktionerna för minoritetsspråk som har tagit fram uppgifterna genom Kungliga bibliotekets statistik. Det är böcker skrivna både på det egna språket och översatta från andra språk.

Det har getts ut 170 böcker på minoritetsspråken det senaste årtiondet, under en tid då bokutgivningen totalt har minskat med en femtedel. Flest böcker, 88 verk, har kommit ut på romani chib, tätt följt av meänkieli.

Förläggaren Fred Taikon, tycker att det är glädjande att det kommer fler böcker på romani chib. Men han efterlyser fler romaner.

– Just nu skrivs det mer barnlitteratur. Vi själva skulle haft ett bokssläpp på en titel skrivna på två romska varieteter. Boksläppet skulle ha skett på Tranströmerbiblioteket den 4 juni men blev tyvärr uppskjutet till hösten. Vi har just släpp två titlar i pekbokserien om den romska flickan Maja, fortsätter Fred Taikon.

Men intresset för att översätta böcker utgivna på minoritetsspråk till svenska har varit ljumt. Enbart nio har översatts.

– Alla författare tävlar mot alla författare, säger Håkan Bravinger, litterär chef på Norstedts förlag, till radions finska redaktion, om att litteratur på andra språk än svenska har svårare att få uppmärksamhet i det mediala landskapet.

Undantag finns förstås. Bokförlaget Korpen har gett ut Salomon Schulmans översättning Natten läser stjärnorna. Ett urval dikter författade på jiddisch. En nyutgåva, först utgiven 1993. Däremot har förlaget inte översatt till svenska den katalog över samisk konst som ingår i en utställning.

– Katalogen finns på olika samiska språk. Men det är en dyr historia att ge ut med alla bilder, så vi valde bort svenska, säger Korpens förläggare David Karlsson. 

– Man borde se över befintliga stödformer för översättningsstöd, från Statens kulturråd bland annat, tror Satu Gröndahl lektor i finsk-ugriska språk på Uppsala universitet. Hon har forskat i alla våra nationella minoritetsspråk.

Bokförlaget Tranan har gett ut Demonernas dans, skriven av Esther Kreitman, syster till nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer. Också den översatt av Salomon Schulman, liksom Korpens diktsamling.  

Ett problem med översättningar till svenska från minoritetsspråk är bristen på översättare, menar Johannes Holmqvist, på Tranan. När de skulle översätta Kreitman letade de tillsammans med Salomon Schulman efter fler som kunde översätta litteratur från jiddisch än just Schulman, men hittade inga.

– Att översätta litteratur kräver mer än bara tvåspråkighet, säger Johannes Holmqvist.  

Hans eget förlags bevakningsområde är utländska utgivningar. Men han håller med om att böcker på minoritetsspråk inte existerar i samma kretslopp i förlagsvärlden som övrig utgivning. Han har själv inte blivit uppvaktad om de här böckerna.

På tal om bristen på översättare inom de respektive språken tänker Johannes Holmqvist att översättarutbildningen i Göteborg, där samiska ingår, kan innebära att fler kan åta sig översättningar.

Översättarcentrum har sedan 2021en verksamhet som går ut på att uppmuntra flerspråkiga barn i utsatta områden att utveckla sin språkliga superkraft och se sitt andra modersmål som en tillgång. Projektet går under namnet Världens läsare och genomförs med stöd från Statens kulturråd och Region Stockholm. Professionella översättare får möta barn och unga på folk- eller skolbibliotek och berättar om att det finns behov av deras språkkunskaper i samhället.

Hittills har mer än 600 barn i regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland fått möta en översättare. Ambitionen är att projektet skall genomföras i hela landet.

Kanske kan det stimulera barn med till exempel romska, som ett av sina språk, att satsa på översättning.

BITTI INGEMANSSON