Artiklar
Senka Islamovic och Senija Vurzer Foto: Karin Skoglund

Historiskt beslut- romskt bibliotek inrättat i Malmö

Stadsbiblioteket i Malmö stad har inrättat ett romskt bibliotek och Biblioteken i Malmö har även fått uppdraget att vara ett nationellt romskt resursbibliotek.

–Vi hade en öppningsceremoni i april för att fira beslutet om ett romernas bibliotek som är en historisk händelse och för att fira startskottet att nu sätter vi igång och bygger det romska biblioteket, berättar Senija Vurzer, verksamhetsledare för det nyinrättade biblioteket.

Hon är utlånad från Malmö museer för uppdraget och har arbetat med romska projekt tidigare, bland annat utställningen Vi är romer på Malmö museer och samtalsserien Romska samtal som finansierades av Kulturrådet.

Det romska biblioteket håller till på plan tre i Malmös stadsbibliotek. Än så länge är det stora rummet som utgör biblioteket ganska tomt. En mindre bokhylla med litteratur av och om romer finns på plats och utställningen ”De assimilerade” av Robert Tinglöf pryder väggarna.

–Vi hoppas kunna fylla ut lokalen med fler bokhyllor med mer litteratur och ha studieplatser. Vi vill skapa en levande mötesplats där det romska språket talas, fortsätter Senija.

Hon ska tillsammans med Bagir Kwiek, samordnare för det romska resursbiblioteket och före detta romsk läsambassadör, och Senka Islamovic, bibliotekarie som ansvarar för romska medier på Biblioteken i Malmö, bygga upp verksamheten. Det romska biblioteket är ett lokalt bibliotek och en del av Biblioteken i Malmö. Resursbiblioteket som är ett uppdrag från Kungliga biblioteket är till för  hela landet, men utgår från det romska biblioteket, förklarar Senka som också är med på intervjun tillsammans med Senija.

Foto: Karin Skoglund

Samtidigt som beslutet från stadens kulturnämnd kom om ett romskt bibliotek, pågick utredningen om vem som skulle tilldelas ansvaret för det romska resursbiblioteket. I staden finns sedan tidigare också tre romska läsambassader som biblioteket samarbetar med. Senka köper in litteratur för dem och tanken är att de på sikt ska ha en flytande samling mellan det romska biblioteket och de romska läsambassaderna.  

–Nu fokuserar vi på att köpa in böcker av och om romer för att bygga upp samlingen. Jag håller på att skapa en romsk bibliografi, en sammanställning av romsk litteratur. Vi vill ha en heltäckande samling och högsta prioritet är att köpa in litteratur på de olika varieteterna. Vi kollar också på möjligheterna att köpa in från andra länder som till exempel Tjeckien och Rumänien, berättar Senka Islamovic.

Men utmaningen är det begränsade utbudet av litteratur på de romska varieteterna, menar hon.

–Svenska förlag översätter inte så mycket till romani chib, men det finns en relativt stor marknad.

Det romska biblioteket planerar många aktiviteter till hösten. Stadsbibliotekets barnavdelning Kanini ska med stöd av Region Skåne och i dialog med Romska biblioteket genomföra en undersökning och analys om bibliotek, sagor och berättartraditioner hos romer. 

– En extern konsult kommer att besöka modersmålsundervisning i romani chib för att möta barnen och höra vad vi kan göra för dem. Längre fram under hösten kommer vi  även att testa Tingens metod, en metod som vanligen används av museer. Utifrån ett ting berättas en berättelse – det är ett sätt att levandegöra den muntliga romska berättartraditionen, säger Senija.

Foto: Karin Skoglund

Det finns även planer på att göra aktiviteter som en del av Kultur på recept, ett koncept som Region Skåne har skapat för äldre och långtidssjukskrivna. En stor konferens för landets romska läsambassader planeras också.

–Fokus framöver är att köpa in litteratur och komma igång med kulturella evenemang som författarbesök, utställningar och skrivarverkstäder, fortsätter Senija.

–Det är viktigt att romer själva får berätta sin egen historia, tillägger Senka.

Intresset för det nya biblioteket har varit stort, både internationellt och i Sverige och många vill bidra på sitt sätt.

– Det finns ett enormt intresse och många vill vara med och bygga upp det Romska biblioteket.  Vi är nu i kontakt med Veli Brijani från Radio Romano som har en samling av litteratur som sannolikt kommer ingå i det befintliga utbudet. Vi önskar ge plats till alla som vill vara med och bidra till romernas bibliotek genom sina expertkunskaper om det romska språket, litteraturen och kulturen, säger Senija.

Biblioteket håller på att se över formerna för dialog med romer och de planerar för att ta in konsulter inom olika områden.

Foto: Karin Skoglund

Att Romska biblioteket kommer att ha betydelse för romer är givet, tror Senija som själv är romska med ett stort intresse för bevarandet av romernas språk, kultur och seder. Det är också viktigt att besökarna möts av personal med anknytning till språket och kulturen, menar hon.

–Att få ha en egen plats för det romska språket och kulturen är mycket värdefullt för någon med romsk bakgrund som aldrig har haft ett eget land. Språket och traditionerna försvinner mer och mer för den yngre generationen och biblioteket är viktigt för dem som söker sin romska identitet – att kunna gå till en plats och bli omfamnad av den vackra kulturen och språket.

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2023-06-26