Stadsvandring i minoriteternas fotspår i Stockholm
Museipedagogen Erik Gunnarsson möter upp en grupp förväntansfulla utanför Börshuset på Stortorget i Gamla stan i Stockholm.
–Här bakom oss gjordes den första noteringen om romer i Sverige år 1512. Det kom en grupp resande till Stockholm som omnämns i ett protokoll från Rådhuset som låg här, men man vet inte vad som hände med de första romerna efter det, berättar Erik och visar en bild på de svårtydda anteckningarna skrivna på gammeldags svenska.
Lite längre bort på Köpmansgatan utspelar sig en av Katarina Taikons böcker ”Katitizi i Gamla stan” som bygger på hennes liv. Katarina Taikon är känd för sin kamp för romers rättigheter på 1950- 1960-talen.
–Boken handlar om Katarinas liv i Gamla stan. Hon kommer hit i 14-års åldern till Stadsmissionens hem för flickor. Hon hade blivit bortgift, men hon flydde från äktenskapet, berättar Erik och pekar bort mot Köpmansgatan.
Åhörarna på ett tjugotal personer går vidare mot Slottsbacken. Erik vill visa den Finska kyrkan som ligger i närheten.
–Stockholm är ju också Finlands huvudstad och den största staden under den här tiden. Sverige och Finland var länge ett och samma land fram till 1809. Vi vet att det har pratats finska i Stockholm sedan medeltiden och gudstjänster på finska har hållits i staden sedan åtminstone 1500-talet, här i Finska kyrkan sedan 1725.
Han fortsätter:
– Men den finskspråkiga befolkningen var ofta fattig, de bodde bland annat på Västerlånggatan här i Gamla stan och på Katarinaberget på Södermalm.
Vandringen går vidare till Tyska Brunnsplan utanför Judiska muséet som huserar i en gammal synagoga.
–Stockholms första synagoga öppnade här på 1790-talet. Innan 1770-talet var det inte tillåtet att leva som jude i Sverige. På 1600-talet genomfördes bland annat så kallade judedop i Tyska kyrkan då judar tvingades att konvertera, berättar Erik.
Han visar en bild från ett judedop och på Aaron Isaac som var den första juden i Sverige och den person som grundade den judiska församlingen.
–Under denna tid fanns ett judereglemente som reglerade judars yrken och bosättning, de fick till exempel bara bo i Stockholm, Göteborg och Norrköping, förklarar han.
Nere vid Skeppsbron finns ett minnesmärke över finska krigsbarn. 70 000 barn evakuerades till Sverige 1939-1945.
–Många togs emot just här på Skeppsbron. Vissa blev kvar, andra flyttade tillbaka till Finland.
Erik fortsätter med att visa en bild från en demonstration i Rinkeby 1984.
–Det var en skolstrejk för rätten till hemspråk på finska. Då fanns det finska klasser i Rinkeby, men de hotades av nedläggning.
Gruppen vandrar sedan vidare till Stockholms ström och Erik pekar bort mot Djurgården.
–På Skansenberget hölls det första mötet som grundade den första samiska föreningen, Lappska centralförbundet i Sverige 1904. De startade också en tidning som trycktes i Stockholm, Lappernes egen tidning. Många samer hade kommit till huvudstaden vid denna tid.,
Det var den samiska människorättskämpen Elsa Laulu som var en drivande kraft inom förbundet. Hon hade även en föregångare Maria-Magdalena Mattsdotter som fick audiens hos kungen där hon förespråkade samers rätt till skolgång.
–Det finns spår av samsikt liv i Stockholm lång tid tillbaka, särskilt kopplat till kartnamn som Lappkärrsberget som är ett namn redan på 1500-talet. Där vet vi att det låg en renvaktarstuga.
Det har även tillkommit nya kartnamn kopplade till Sveriges nationella minoriteter som till exempel Katarina Taikons gång i Tantolunden på Södermalm.
Det börjar bli dags av att avrunda den 1,5 h långa vandringen i Gamla stan.
– Tanken med stadsvandringen har varit att lyfta fram de nationella minoriteternas historia som en naturlig del av Stockholms historia, säger Erik Gunnarsson som avslutning på guidningen.
Nästa stadsvandring i minoriteternas fotspår anordnas under Stockholms kulturfestival den 16 och 20 augusti, och den 19 oktober.
KARIN SKOGLUND