DNA-studier en del av resandegruppens emancipation

När jag talar med Sebastian Casinge frågar jag honom om bakgrunden till DNA-studien säger han: ”Frågan om de resandes ursprung har länge varit omtvistad och den har haft stor betydelse för gruppens ställning i samhället och hur historieskrivningen sett ut. Tack vare arkiv- och språkforskning är de resandes historia idag bättre utredd än tidigare. Exempelvis vet vi nu att flera av de centrala resandesläkterna går tillbaka till familjer som levde i Sverige på 1600- och 1700-talet och som i samtida källorna kallas ”tattare” och ”zigenare”. Trots denna kunskap lever en sociologisk förklaringsmodell kvar, inte minst bland akademiker. Något förenklat kan man säga att den teorin beskrev de resande som ättlingar till utövare av föraktade yrken i det gamla bondesamhället, alltså som ett ”socialt isolat” istället för en etnisk grupp.”

Förespråkarna för den sociologiska förklaringsmodellen var delvis ute efter att bekämpa den vulgära rasism som kom till uttryck i debatten om ”tattarplågan” och i Jönköpingskravallerna 1948. Om de resande inte hade ”zigenskt” ursprung var rashetsen helt missriktad och berättelsen om de socialt utstötta ”tattarna” var då en lärorik historia om fördomar och dess konsekvenser.

Man varit fast i föreställningen att det äkta ”zigenska” representerades av de kalderasha-romer som invandrade till Sverige i slutet av 1800-talet. Att det fanns en mångfald av olika romska historier i Europa tycktes man inte känna till. De resande, som har funnits i Norden i hundratals år, har givetvis präglats av det nordiska samhället och haft ingiften från befolkningen här. Därför har man överensstämt dåligt med schablonen om den ”äkta zigenaren” som florerat bland majoritetsbefolkningen och som i mångt och mycket är en form av exotism. En konsekvens är att de resande blivit så gott som helt utskrivna ur historien. Kanske man kan dra paralleller till hur staten sett på renägande samer som mera autentiska och värda mera skydd än icke-renskötande samer?

Men varför DNA, frågar jag? DNA-tekniken är ett kraftfullt verktyg för att spåra historisk migration, säger Casinge, det vill säga hur människor rört sig genom historien. Tack vare DNA-tekniken går det idag att otvetydigt besvara frågan om de resande har en romsk bakgrund eller inte.

Till denna helt anonymiserade studie har ett antal resande har ställt upp och bidragit med DNA som har jämförts med DNA från personer från Sverige och personer mer romsk härkomst från Spanien. Studien leddes av David Comas, professor vid Universitat Pompeu Fabra i Barcelona. Hans forskargrupp har tidigare publicerat robusta teorier om romska vandringsvägar genom västra Asien. De har också kunnat visa att ingiften varit del av historien, redan före ankomsten till Europa.

Denna nya DNA-studie ger ett tydligt svar på frågan om de resande har ett romskt ursprung eller inte. De resande som deltog i studien har uppåt 20 % DNA-signatur som sammanfaller med spanska romers DNA.

Jag frågar Sebastian Casinge om det ändå inte kan anses vara märkligt att DNA-forska på en grupp som varit föremål för rasbiologisk forskning?

På 1950-talet avfärdade experter på romer i Sverige de resande som ”en samhällets bottensats”. Han och andra ansåg att ”tattare” var utstötta svenskar – ”en asocial grupp” – och stödde sig på den sociologiska förklaringsmodellen. ”Tattarna” hade enligt ”zigenar-experten” Tillhagen ca 15% lägre intelligenskvot än vanliga svenskar, vilket beskrevs som ett tydligt degenerationstecken. I en skrift om romer beskrevs de resande på 1960-talet som ”ett slags avfallsprodukter direkt ur det svenska folket”, i skarp kontrast till kalderasha-gruppen i Sverige, som beskrevs som ”en väl sammanhållen indisk folkspillra i vårt land”. Sådana tankar om autenticitet, som fortfarande är vanliga, saknar stöd i modern forskning. De har gjort stor skada och resulterat i omfattande förlust av historia och identitet bland de resande, svarar han.

För den som är uppdaterad om den historiska källforskningen om resande är resultatet av studien varken förvånande eller kontroversiellt. DNA bidrar med ett kompletterande perspektiv på de resandes historia som inte går att förklara bort. Detta är förmodligen anledningen till att flera av de resande valt att delta i studien. Enligt Casinge sade en av deltagarna själv: ”Jag ser det som en emancipatorisk gärning att vara med i detta, att resande själva aktivt deltar i att korrigera ett felaktigt narrativ som funnits om oss.”

Artikeln kan laddas ned gratis på: https://academic.oup.com/gbe/article/15/2/evad006/6991919

Se även Karin Bojs artikel i Dagens Nyheter om studien: https://www.dn.se/sverige/karin-bojs-dna-visar-ursprunget-for-svenska-resande/

JON PETTERSSON