”Med kippa på Möllan?” lyfter fram judisk närvaro i Malmö

- De är olika och har olika erfarenheter. Men många lyfter fram att de tycker att det är viktigt att berättelsen om den judiska erfarenheten inte bara ska handla om antisemitism, Förintelsen och konflikter, utan också om det positiva i tillhörigheten. Och man önskar att det offentligas arbete inte bara ska handla om att motarbeta antisemitism utan också om att lyfta upp det positiva – judisk kultur, judisk kunskap och judisk närvaro i staden i historien och samtiden, berättar Mirjam Katzin, utvecklingssamordnare på Malmö stad men just nu tjänstledig för att arbeta som utredningssekreterare i utredningen om en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige.

Många önskar sig erkännande och synliggörande och trygghet, vilket kan gå hand i hand. Ju tydligare Malmö stad tar ställning för sin judiska minoritet och visar stolthet över att den finns i staden, desto tryggare kan judiska Malmöbor känna sig.

- Många önskar mer judisk kultur i staden, både för sin egen del och för Malmöbornas som ett sätt att skapa en brygga till resten av staden och öka synligheten för och förståelsen av judiskt liv, säger Mirjam Katzin.

Rapportens namn Med kippa på Möllan? är en titel som förenar två viktiga symboler: den judiska huvudbonaden och Möllevångstorget, en central stadsdel i Malmö. Men rubriken sätter också ljuset på något centralt för rapporten: frågan om synlighet och öppenhet för judar i Malmö. Vågar man gå med judiska symboler öppet i stadens offentliga rum?

- Det är stadens uppgift att räta ut det frågetecknet, självklart ska alla Malmöbor kunna vara öppna med sin identitet i staden!

Den judiska minoriteten upplever att man skrivit mer om den än att den själv kommit till tals. Mirjam Katzin förklarar att det är en vanlig erfarenhet för minoriteter, att majoritetssamhället hellre talar om än med minoriteterna. Det kan också finnas en tendens att olika grupper vill använda den judiska minoriteten och anklagelser om antisemitism som ett slagträ mot andra grupper och då talar oombedda för minoriteten.

- Det är ju en central del av den nationella minoritetspolitiken att minoriteterna ska få göra sin röst hörd och själva få inflytande över och delaktighet i frågor som berör dem, så att ge dem en röst är ett led i detta.

Det finns stereotypa uppfattningar om hur judar lever i Malmö? Är det till exempel sant att judar flyttar på grund av antisemitism?

- Det finns det ju, det har varit ett ämne som har varit mycket medialt uppmärksammat, av goda skäl. Men också på ett sätt som blir stigmatiserande för de judar som bor här. Många av de judiska Malmöbor jag talat med tycker att det finns problem i staden som staden behöver arbeta med, samtidigt känner de inte igen sig i den nationella och internationella mediebilden av sin stad.

Enligt Mirjam Katzin är det viktigaste som framkommer i rapporten att den ger en mer nyanserad bild av judiska Malmöbors upplevelser av att bo i sin stad än vad som vanligen framkommer i media. En central poäng är också att för att säkra judiskt liv måste man motarbeta antisemitism, men det är inte tillräckligt. Man måste också arbeta för att stärka minoritetens kultur, mötesplatser och synlighet på ett positivt och främjande sätt.

Finns det något aktuellt projekt som genomförs just nu kopplat till rapporten?

- Rapporten utgör ju ett underlag för det fortsatta arbetet och bidrar till det som redan pågår på flera förvaltningar: att öka synligheten och tryggheten, skapa mer plats för judisk kultur, och att fortsätta att arbeta mot antisemitism i både skola och mot vuxna.

John Gradowski