Minoritetsväska med böcker för förskolebarn

–Reaktionerna från förskolepedagogerna i början var, varför ska vi prata om detta när vi inte har några barn som tillhör de nationella minoriteterna? säger Linda Bergh som arbetar som verksamhetsutvecklare.

Startskottet för minoritetsväskan kom efter en föreläsning med Ulla-Maija Pesola och Åsa Lundman. I boken Nationella minoriteter – språk och kultur i förskolan berättar de om hur förskolor kan arbeta med de nationella minoriteternas språk, traditioner och historia och i boken tipsar de också om lämplig litteratur för barn.

Men egentligen startade Språkcentrums arbete redan 2012 då de tog fram så kallade språkolekväskor på olika språk – även på de nationella minoritetsspråken. Väskorna var tänkta att användas som hemlån av föräldrar, men väskorna på de nationella minoritetsspråken användes och efterfrågades inte i någon större utsträckning.

Efter Pesolas och Lundmans föreläsning tog Linda och Lena kontakt med flera förskolor runt om i landet som har en nationell minoritetsspråksprofil, bland annat judiska förskolan i Göteborg.

–Vi behövde ta reda på hur man som nationell minoritet vill bli berättad om, säger Lena, samordnare för flerspråkighet.

Till minoritetsväskan köpte de sedan in böcker som ska representera de nationella minoriteterna på olika sätt. Alla rektorsområden har fått varsin väska och språkutvecklare med uppdrag att lyfta flerspråkighet på sin arbetsplats, ska stötta användningen av minoritetsväskan.

–Mycket handlar om att inta ett interkulturellt förhållningssätt som är inkluderande och öppet, att synliggöra olikheter och likheter och ha ett språkutvecklande synsätt säger Lena och fortsätter:

–Vi brukar säga alla språk ska få ta plats och är värdefulla. Flerspråkighet är framtidens kompetens.

Linda går till bordet med alla barnböcker uppställda och visar några romska böcker från minoritetsväskan.

–Varför har man det här röda hjulet med på boken, vad representerar det till exempel? säger Linda och pekar på det romska hjulet. I den här boken O Django ser man hur romer förr bodde i vagnar och att de arbetade med hantverk, fortsätter hon och bläddrar bland de autentiska illustrationerna. Kontra en modern bok som denna, Dansbus och kaktrubbel där berättelsen om den romska kulturen är gjord på ett inkluderande sätt.

Till minoritetsväskan finns en handledningsmanual med QR-koder till sånger, ramsor och danser som kopplar ihop förskolans läroplansmål för att främja arbetet med de nationella minoriteterna. Meningen är att pedagogerna tillsammans med barnen ska utforska och lära sig mer om de nationella minoriteternas språk och kultur.

–Tanken är att vi ska underlätta för pedagogerna. Det ska vara enkelt att komma igång. Det tog till exempel lång tid innan flerspråkighet blev en naturlig del av förskolornas arbete i kommunen, men nu är det så, berättar Lena.

På varje förskola i kommunen finns en språkutvecklare som rektorerna har utsett. Fem gånger varje år träffas de i ett nätverk som Linda och Lena håller i.

–I maj ska vi ha en stor träff med språkutvecklarna där vi ska ha en workshop om minoritetsväskan och hur den har använts och tagits emot, berättar Linda.

Överlag har reaktionerna på väskan varit positiva.

–Vissa förskolepedagoger har tagit till sig materialet direkt och knutit ihop det med annat som till exempel aktiviteter kopplade till ett årshjul. Andra tycker det är nytt och vet inte riktigt hur de ska använda det än, säger Lena.

I år har Mölndals kommun också blivit beviljade statsbidrag för romsk inkludering. Pengarna ska bland annat användas för kompetensutveckling av språkutvecklare, modersmålslärare och rektorer i förskola och skola. Som start kommer en föreläsning om romernas 1000-åriga historia att ges och till hösten kommer Robin Tinglöf som härstammar från resandefolket att ställa ut sina målningar ”De assimilerade” på Mölndals stadsbibliotek.

–För att kunna erbjuda ett likvärdigt bemötande i förskolan och skolan behöver vi kunskap, menar Lena.

–Det handlar om vårt eget kulturarv och historia som vi ska lära oss om, säger Linda.

De hoppas att satsningen på romsk inkludering ska ge effekt och att kunskapen sprids vidare till alla lärare – och att den romska minoriteten får kännedom om sina rättigheter.

KARIN SKOGLUND