Artiklar
David Kroik, foto: Anders Boström

Språkförebilder viktigare än att kunna språket perfekt

Förskollärare kan fungera som språkliga förebilder inom minoritetsspråken – även om de inte är uppfödda med språket. Och ju mer man involverar hela lärarlag, desto bättre för barnen språkinlärning. Det visar ny forskning av David Kroik, Umeå universitet.

Forskningen är gjord vid en samisk förskola och den visar att det inte alls krävs att man har sydsamiska som modersmål för att agera förebild mot förskolebarn.

-Mitt arbete avser bara sydsamiska, men rönen gäller förstås för alla de nationella minoritetsspråken, säger forskaren David Kroik som presenterar flera fynd i en doktorsavhandling.

Forskningen består av längre intervjuer med tre anställda på en sydsamisk förskola i Sapmi.

Ett av huvudfynden slår därmed hål på uppfattningen att den som lär ut ett minoritetsspråk måste kunna från grunden, alltså från födseln.

-Min forskning visar att det inte spelar någon roll för barnen om man till exempel är ingift och lärt sig språket som vuxen, säger Kroik.

Han förklarar att modersmålstalarna är centrala i språkrevitaliseringen, men att de är både få och överhopade med arbete eftersom de behövs överallt.

-Man kan göra massor även om man inte är modersmålstalare, säger Kroik och fortsätter:

-Det finns en gammal föreställning om modersmålet och det att du aldrig kan ersätta eller uppnå den kompetensen. Så kan det vara, alltså att man inte uppnår samma flyt om man lär sig språket sent. Men det finns mycket att göra i språkrevitaliseringssammanhang som lärare och förebild för barn oavsett när du lärt dig samiska eller något annat språk.

Ökad språkanvändning i förskolan gynnar både barn och vuxna, och i avhandlingen är det visat att det stärker sydsamiskan som språk även långsiktigt.

Kroik har ytterligare ett huvudfynd i studien som han lyfter fram. Det gäller hur lärarlag i barngrupper på förskolor samarbetar. Ju fler medarbetare som är involverade i språket, desto bättre för barnen.

-Vid många förskolor, speciellt i Sverige, brukar samiskan placeras på en person, en pedagog eller en modersmålslärare, eller kanske avgränsas bara till ett rum eller en dag i veckan. Då är samiskan inte en del av hela verksamheten eller en fråga för hela personalen. Det gör att samiskan inte blir levande, förklarar Kroik.

Vad kan Sverige lära sig?

-Vi kan bli bättre på lära att organisera förskoleundervisning. Man behöver arbeta med hela lärarlag och inte delegera ansvar till en eller ett par personer. Var och en som jobbar på en förskola måste kliva in och försöka agera som språklig förebild om man ska få resultat.

-Som det fungerar i dag är det ingen självklarhet att ens alla pedagoger tar det språkliga ansvaret. Men det måste arbetas in i planer, dokument och attityder. Det spelar ingen roll om det gäller sydsamiska eller romani chib.

De två fynden – alltså att även vuxna som sent lärt sig språket är språkförebilder samt att lärarlag i samarbete gynnar barnens språkinlärning – kan tyckas självklara.

Håller du med?

-Ja, de är egentligen helt logiska. Det förstår alla. Men det behövs ändå påpekas och betonas för ganska ofta, inte minst när det gäller barn och minoritetsspråk, så är inte logik det vägledande utan ekonomi. Ekonomi, negativa attityder och okunskap om flerspråkighet är alltför ofta det som styr, säger Kroik.

Fyra olika delstudier ingår i doktorsavhandlingen inom ämnet språkdidaktik, alltså hur språk lärs in och undervisas, och den har gjorts vid Umeå universitet. Forskningen baseras på intervjuer med vuxna. Den har inte granskat barnens språkförmåga.

Forskningen avser språket sydsamiska.

Disputation sker 31 mars.

ANDERS BOSTRÖM

Sidan uppdaterad 2023-03-22