Artiklar
Anders Alapää är uppvuxen i Korpilombolo med föräldrar som talade meänkieli sinsemellan. Foto: Privat

Slutlig version av meänkieliordboken klar i höst

Under hösten publiceras den slutgiltiga versionen av meänkieliordboken – en digital ordbok med 27 000 gamla och nya ord på meänkieli på tre olika lokala varieteter.

–Det är mer än en ordbok. Resan i sig har varit målet när vi har involverat och engagerat meänkielitalare i arbetet, säger Anders Alapää i Korpilombolo som har arbetat med ordboken i omgångar sedan 2014.

Nu kvalitetssäkrar han materialet, letar buggar och testar att det funkar tekniskt, men från allra första början träffade han talare och lyssnade på gammalt arkivmaterial för att samla in ord och uttryck. Därefter har allt insamlat material i långa Excelfiler bearbetats. De tekniska lösningarna har Universitet i Tromsö i Norge hjälpt till med.

Sedan 2018 ligger en äldre version av ordboken på nätet under hemsidan för Institutet för språk och folkminnen som varit huvudfinansiär sedan arbetet startade 2008.
– Ordboken är ett viktigt redskap för revitaliseringen av meänkieli. Från början fanns endast en liten ordbok i meänkieli. Nu har vi en omfattande ordbok med en bredd av gammalt och nytt samt en geografisk spridning.

De olika varieteter som är representerade är lannankieli, från Kiruna, Gällivare-varieteten och tornedalsvarieteten som i huvudsak talas i tornedalskommunerna.

Anders Alapää är uppvuxen i Korpilombolo med föräldrar som talade meänkieli sinsemellan och svenska med sina barn, en typisk språklig uppväxt för en tornedaling född på 1980-talet, menar han. I 10-års åldern började han själv att tala meänkieli med sina föräldrar och har sedan dess fortsatt. Men meänkieli idag är något annat än för några generationer sen.
–Språket förändras från generation till generation. Mina mor- och farföräldrars meänkieli var till exempel ett mycket rikt språk som inte finns längre, berättar Anders.

Äldre talare har haft en viktig roll i arbetet med ordboken. Under arbetets gång har flera av de äldre informanterna och frivilliga som varit delaktiga gått bort, men genom ordboken ”lever deras ord vidare”.

Att träffa talarna i workshops har varit roligast, tycker Anders. Där kunde olika generationer diskutera utmaningen med nya moderna ord. Hur säger man till exempel mitträcke på meänkieli eller hur översätter man ord från socialförsäkringssystemet som sjukpenning och utanförskap?
- Meänkieli har i första hand varit hemmets och byns språk. Det språk som har talats i det offentliga och i arbetslivet har varit svenska. Men gamla ord på meänkieli har också varit en utmaning att översätta till svenska.

Ordboken bygger på flera källor, bland annat på intervjuer från Dialekt- och ortnamnsarkivet. Anders har lyssnat på material främst från 1950-1980-talet med talare som var födda så tidigt som på 1870-talet. I det materialet fanns äldre ord om jordbruket och renskötseln – ord som behövde en förklaring av den äldre generationen. Men ordinsamlingen kommer också från radio, böcker och tidningar, sånger på meänkieli, muntliga berättelser, brev och Lassinantti-arkivet, ett privatarkiv under Luleå Tekniska högskola.

Vem bestämmer vad som är rätt och fel ord och uttryck?

–En viktig princip vi har haft är att göra en deskriptiv ordbok och att inte skapa en norm för meänkieli. Därför är det en blandning av gamla och nya ord och en rik uppsättning av fraser. Dessutom har vi en geografisk spridning.

Nästan alla ord i ordboken är kopplade till uttryck och fraser för att sätta dem i ett sammanhang och öka förståelsen.

Intresset för att lära sig meänkieli har ökat men bristen på lärare och läromedel är stor. Kanske infrias därför de höga förväntningarna på den efterlängtade ordboken.

–För den äldre generationen har arbetet haft en symbolisk betydelse. De har tänkt att statusen på deras språk äntligen kommer att höjas. Men framför allt finns ett stort behov av redskap för språkinlärning, bland annat för de yngre, därför är också ordboken digital.

Lite sorgligt är det att ordboksarbetet snart är slut, tycker Anders. Svenska akademin började sitt arbete på 1700-talet och fortsätter än, säger han som en reflektion och jämförelse mellan majoritetsspråket svenska och det nationella minoritetsspråket meänkieli.

KARIN SKOGLUND

 

Sidan uppdaterad 2022-08-19