"I Finland hade vi vals, tango och humppa"

Färgfabriksgatan, ett av de få gamla husen som är kvar i den i övrigt nybyggda stadsdelen på Hisingen, Göteborg. Och där, lite i skymundan av de stora moderna kvarteren, en skylt på en dörr. Saanko Luvan, som betyder, Får jag lov och under seuratanssijat- sällskapsdansarna. Loggan för föreningen som anordnar kurser i finsk tango.

Hit kommer denna kväll ett tiotal män och kvinnor i medelåldern och kanske äldre för att dansa.

Ledaren heter Esa Myllymäki. Esa kom själv till Sverige som tonåring och han växte upp med den finska tangon.
– På 60-och 70- talet dansades det tango i alla finska föreningar här i stan, i perioder varje kväll veckan, berättar han.

Det dansades på alla Folkets hus, och på medborgarhus, och på allmänna danslokaler Deltagarna nämner namn där det speciellt dansades tango, som Tre Kronor, Johans krog, Hisinge hus. Krogar och danshak som var samlingsplats för sverigefinnar.
– Då fanns här flera sverigefinska orkestrar. Och han drar sig till minnes några. Mr Cool, Monica Fors och Carisma. 

Men varför behövdes det särskilda danskvällar för sverigefinnar? Sverige är ju känt för sina dansband och dansarenor.
- Men den finska danskulturen är helt annorlunda än den svenska, berättar Anneli Kangasmaa. Anneli är en av många som besökte dansställena med finsk prägel under sina tidiga år i Sverige.

– Den svenska danskulturen är bugg och foxtrot. Men i Finland hade vi vals, tango och humppa, som är en blandning av latino, som samba och vals.

Den finska tangon kan man se som en utveckling av den sociala foxtroten. Men varför just tango?
–Tangon slog an en sträng i den finska mentaliteten, menar Anneli. Det är melankolin och vemodet. Och temperamentet.

– Jag skulle säga att uttrycket är det samma, som den argentinska tangon, men känslan är olika, säger Esa.

– Att dansa den finska tangon är en social händelse. Det visar sig hur man dansar, i vår tango är det lätt att röra sig i gruppen.

Anneli håller med.
– Det flyter på, ett jämt flöde liksom. I den argentinska tangon är det fler regler och stegen innebär att dansaren stannar upp och det blir stopp i flödet.  

Det är glest på dansgolvet i kväll. Efter pandemin har det varit svårt att få igång verksamheten igen. Coronan har dessutom sorgligt nog decimerat antalet deltagare kraftigt, eftersom de flesta var födda på fyrtio-och femtiotalen. Det var ju deras ungdomsdans.

En av de yngre deltagarna är, Ann-Christine Turunen, men ändå inte så ung.
- Jag har varit med på krogarna där det dansats finsk tango. Det har ju varit en samlingspunkt så länge. Något som verkligen hållit oss sverigefinnar samman. Så länge krogarna var öppna så var där alltid fullt.

Nu har de typiska tangokrogarna stängt och därför fyller kursen ett stort tomrum.

Hit kommer även svenska deltagare. Som i den finska tangon hittar en sällskapsdans med finess. Men kursen har flera funktioner. Tapi Heikkinen kom till Sverige och Borlänge Järnverk som 20-åring.
- Järnverket hade många finnar anställde, men jag hamnade på en avdelning med bara svenskar så jag kom in i det svenska samhället direkt och har allt sen dess helt betett mig som svensk.

– Jag åkte aldrig som andra finnar till hemlandet om somrarna.

Tapi har aldrig dansat över huvud taget tidigare.
– Men så började med finsk tango och nu har jag återknutit kontakten med hemlandet. Nu reser jag ofta till Finland.

BITTI INGEMANSSON