Artiklar

“Alla varieteter är viktiga”

Pinos dagbok, Pino badar och Pino på Safari – sagorna om Pino på de nationella minoritetsspråken är ett av Utbildningsradions mest populära program, men UR erbjuder inte bara språkprogram på de nationella minoritetsspråken, utan även kunskapshöjande program om de nationella minoriteterna, deras historia och kultur.

– UR:s nationella minoritetsuppdrag består av två områden, ett som erbjuder språkutvecklande programutbud för de som vill lära sig eller som vill lära ut ett nationellt minoritetsspråk till andra. Det andra är att producera kunskapshöjande program som förhoppningsvis bidrar till en bredare förståelse för minoriteternas situation idag och som motverkar fördomar och okunskap, säger Danjel Nam strateg på Utbildningsradion.

Han arbetar som stödfunktion för organisationen och är kontaktperson för frågor som rör UR:s uppdrag kring nationella minoriteter, personer med funktionsnedsättning, Sverigespegling och tillgänglighetsfrågor. Han ansvarar också för dialogen med de berörda målgrupperna.
–Jag har en pedagogisk uppgift att se till allas perspektiv. Jag inhämtar information och kunskap utifrån och sprider det internt så att vi kan göra kvalitetsmässiga program. Vad gör till exempel andra myndigheter inom sina uppdrag och var kan UR göra bäst nytta?

UR ska enligt sändningstillståndet erbjuda ett programutbud på de nationella minoritetsspråken och inhämta synpunkter på behov och önskemål från de nationella minoritetsgrupperna. Synpunkterna är en vägledning för UR, men inte tvingande. En gång per år samordnar Danjel Nam dialogmöten med varje språkgrupp. Cirka 8-10 nominerade personer deltar per möte.
–Alla deltagare i dialogmötet representerar ett ämnesområde och bidrar med sin sakkunskap. De representerar också olika språkområden eller varieteter. Det är viktigt att lyssna in behoven för de olika språkliga varieteterna och se varje språk som individuellt.

Men att se till alla varieteter och hitta en rättvis fördelning är också en utmaning menar han.
– Förutsättningarna ser olika ut för språken. Tillgången på språkexperter, talare, inläsare och översättare är begränsat och de som har rätt kompetens är ofta efterfrågade och därför inte alltid tillgängliga. Så det kan ta tid att ens få möjligheten att producera ett visst programutbud på ett specifikt språk eller varietet.

Att göra ett program på ett litet språk med få talare kan ge maximal utdelning och det blir därför fel att bara mäta kvantitativt och att titta på publiksiffror, menar Danjel Nam.
–Det är utmanande, komplext och krångligt – och värt det, det är så vi utvecklas.

Hur stor roll har ni för revitaliseringen av minoritetsspråken?

–Det är en fråga som inte lätt att besvara. Språkrevitalisering ska enligt definition leda till fler talare, men det är ingenting som mäts. Det man kan säga är att finns det inte språkstärkande och språkutvecklande program så går det inte heller att revitalisera språken. Vi får ofta höra att vårt uppdrag är viktigt och att vi bidrar till språkrevitalisering, trots att det egentligen inte ingår i vårt grunduppdrag.

Att minoritetsorganisationerna tycker att UR har en viktig roll att fylla för att stärka minoritetsspråken vet Danjel Nam. När Moderaterna i somras presenterade en mediepolitisk rapport var ett förslag att avveckla UR. Då gick sju minoritetsorganisationer samman i en skrivelse om UR:s positiva betydelse för revitaliseringen av minoritetsspråken till samtliga partier och Kulturdepartementet – därefter har det varit tyst om förslaget.

2018 gjorde UR en Novus-undersökning för att reda på allmänhetens kunskap om de nationella minoriteterna. En tredjedel kände inte till någon nationell minoritet och resultaten visade att det fanns en begreppsförvirring med andra minoriteter.
– Men det som var positivt var att många känner till urfolket samerna och delar av Sveriges rasbiologiska historia. Den kunskapen hade många fått genom tv-program och filmer. Vi drog slutsatsen att rörlig media kan vara ett effektivt verktyg för kunskapsinlärning och det stärkte vår uppfattning om att det var rätt beslut att satsa på nya kunskapshöjande program om de nationella minoriteterna.

KARIN SKOGLUND

 

 

Sidan uppdaterad 2022-04-25