Artiklar

Nya satsningar för romsk hälsa

Bakgrunden till satsningen på flickors och kvinnors hälsa finns bland annat i den undersökning om hälsa och livssituation som Folkhälsomyndigheten gjort.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har fått i uppdrag att under 2022 fördela statsbidrag på sammanlagt 1,9 miljoner kronor till hälsofrämjande insatser riktade till romer.

Bidragen ska fördelas till projekt som bidrar till att främja romers hälsa genom information, utbildning, aktiviteter och liknande. Ansökningar för projekt som genomförs tillsammans med kommun eller ett landsting och som involverar romska flickor och kvinnor kommer särskilt att prioriteras. Ansökan är öppen mellan den 4 april till den 31 maj 2022.

Bakgrunden till satsningen på flickor och kvinnors hälsa finns bland annat i den undersökning om romska kvinnor och flickor i Sveriges hälsa och livssituation som Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen, gjorde 2015. Studien visade bland annat att romska kvinnor och flickor i högre grad än andra flickor och kvinnor i landet, lider av sjukdomar, våld och även tar mer läkemedel. Resultaten visade också att romska flickor och kvinnor överlag upplevde att de, jämfört med den totala kvinnliga befolkningen i landet, blev sämre bemötta av olika aktörer i samhället och att de hade lägre förtroende för olika samhällsfunktioner.

Mycket av problemen kvarstår och de senaste två åren med coronapandemin har haft negativ inverkan på hälsan bland romer generellt sett. Flera romska föreningar har hört av sig till MUCF och tagit upp behovet av en fortsättning av hälsofrämjande insatser riktade till romer. 

MUCF hade 2016 – 2019 i uppdrag att genomföra insatser som skulle bidra till att förbättra förutsättningarna för romskt engagemang inom det civila samhället och för romska organisationers deltagande i samhällslivet. Under samma period hade MUCF även i uppdrag att fördela bidrag för hälsofrämjande insatser riktade till romer. Myndigheten har inte haft några andra liknande uppdrag när det gäller hälsofrämjande insatser för övriga nationella minoriteter.

Villkoret för bidragen under 2022 är detsamma som tidigare år. Enligt förordningen som är regeringens instruktion för bidraget ska projekt som involverar unga tjejer och kvinnor samt projekt som utförs i samarbete med kommuner eller regioner prioriteras. 

MUCF uppger att intresset bland romska föreningar har varit stort, att antalet ansökningar ökat, att kvalitet på ansökningarna blivit bättre och att fler som sökt bidrag har beviljats det.

De romska organisationerna uppger enligt MUCF att projekten bland annat har ökat romers, och i synnerhet romska kvinnors, kunskaper om hälsorelaterade frågor och medvetenhet om psykisk ohälsa. Projekten har också bidragit till att öka kunskapen inom hälso- och sjukvården och kommunal verksamhet.

Utöver detta har organisationerna rapporterat att de har skapat bestående förändringar där verksamhet och aktiviteter numera handlar mer om hälsa. Dessutom menar de att projekten har stärkt dem internt, exempelvis genom fler ideellt arbetande romer, metodutveckling, kontaktnät med mera. De medel som MUCF har delat ut till olika romska föreningar och organisationer har hjälpt så att frågor kring romska kvinnors hälsa tas upp, att kvinnor vågar öppna sig och diskutera sina hälsoproblem.

Rapporterna från organisationerna visar hur projekten påverkat möjligheten att prata mer öppet om det som ofta benämns som ”kvinnohälsa”, vilket MUCF tolkar som sexuell och reproduktiv hälsa. I synnerhet gäller detta projekt som riktar sig till unga romska tjejer. Det rapporteras att tjejerna har börjat kunna sätta ord på känsliga och tidigare tabubelagda frågor, både med varandra och med vuxna de känner sig trygga med. Tjejernas självförtroende har vuxit samtidigt som de fått nya vuxna att vända sig till, detta har kunnat främja arbetet med att romska tjejer ska känna sig trygga att prata om kvinnohälsa. Man har även påbörjat arbeta mer förebyggande gällande kvinnohälsan för de romska tjejerna.

MUCF uppger även att personal inom olika yrkesgrupper, som möter romska tjejer i sin yrkesutövning, har fått ökad kunskap om deras situation och fått bättre verktyg för att svara mot dessa behov. En viktig aspekt har också varit att att romska flickor och kvinnor har fått mer kunskap om sina rättigheter inte bara när det gäller hälsan utan även inom olika samhällsområden.

PETRA KAHN NORD

Sidan uppdaterad 2022-03-25