Artiklar

Samefolket utgår från det samiska perspektivet

Tidskriften Samefolket har funnits i mer än 100 år men jobbar mot tuffa ekonomiska ramar.

Samefolket har nyligen fått konkreta bevis på den uppskattning som finns bland läsare och inom Sápmi.

Det började med en tabbe. Den bestod i att ingen skickade in Samefolkets ansökan om stöd till Sametingets kulturnämnd. I och med att man missade deadline så frös stödet, två tredjedelar av tidningens budget, inne för hela året.
- Det var väldigt olyckligt att det föll mellan stolarna, men alla hade för mycket med annat och vi upptäckte det för sent, förklarar Åsa Lindstrand som gör tidningen.

Men tidningen, som funnits ända sedan 1918, klarade sig.
- Vi bad om att folk skulle köpa stödprenumerationer – och det gjorde de. Vi sålde flera hundra nya prenumerationer. Det räddade en del av den budgeterade förlusten. Vi hade också lite sparat, men i år går vi på knäna för att klara oss, säger Lindstrand.

Samefolket har ganska nyligen gjort omfattande förändringar i hela utgivningskonceptet. Layouten har förändrats, man har börjat med en e-tidning och webbsidan har fått en fräschare ton.

Vilka frågor är viktiga att bevaka och berätta om?

- Rätten till land och vatten, förstås. Vi skriver också om skövlingar och utarmning av språket och har en tydlig motpart i staten. Men vi har också många positiva inslag, mycket kultur och berättelser om starka människor. Vi har ett samiskt perspektiv, säger Lindstrand och fortsätter:

- Men vi duckar för den skull inte för frågor som kan vara känsliga ur ett samiskt perspektiv. Vapstensrättegången, interna bråk i samebyar, våldtäktsfall bland samer och renar som exporterades för att hamna på djurparker är exempel där vi varit delaktiga.

Vad händer härnäst?

- Samefolket ska få vila lite i de förändringar som gjorts, men det finns ett påbörjat sidoprojekt. Tidningen har funnits i mer än 100 år och nu söker vi stöd för att digitalisera dessa tidningar och de tiotusentals bilder som arkiverats. Det är en skatt som måste komma den samiska befolkningen tillgodo.

ANDERS BOSTRÖM

 

Sidan uppdaterad 2022-03-29