Artiklar
Britt-Inger Hedström Lundqvist vid arbetsbordet. Foto: DIKKO

Två tidningsredaktioner bevakar romska frågor

Det finns två tidningsredaktioner i Sverige som bevakar romernas frågor – Drabbrikan och Dikko. De har helt olika bevakning och båda har också sin egen lösning på hur texterna ska levereras. Ingen av dem satsar på traditionell pappersutgivning – men en är på väg.

 

Det är Dikko som står i begrepp att ge ut sin första papperstidning. Den är planerad till någon gång under 2022 och det är ännu bara förberett för ett enda nummer.

Britt-Inger Hedström Lundqvist leder det redaktionella arbetet på Dikko.
- Vi hade sökt pengar för en papperstidning av Kulturrådet men fick inte vad vi behövde. Därför kommer vi att satsa på att göra en, men bara en.

Stödet är på 50 000 kronor.
Det räcker inte långt om man ska trycka en papperstidning, säger Hedström Lundqvist.

Det nummer som ska produceras kommer i första hand att skickas till äldre romer samt till stängda institutioner som fängelser, häkten och olika former av tvångsvård (sis), alltså där det inte finns datorer.
- Drömmen är fortfarande att göra en papperstidning som kommer med fyra nummer per år. Vi ser behovet, säger Hedström Lundqvist.

Dikko är i dag en ren nyhetssajt. Redaktionen har fem medarbetare i Västerbotten och Göteborg men alla har andra jobb vid sidan om. Det mesta av arbetet är oavlönat.

Dikko började faktiskt som papperstidning 2014 under namnet Dik Manusch.
- Det var en ganska stor tidning då, säger Hedström Lundqvist och berättar att den trycktes i fyra nummer per år med en upplaga om 20 000 exemplar.

Det var en gatutidning som såldes av EU-migranter.
- Tidningen bestod av inskickade texter, men när intresset att sända in material avtog fanns det ingen annan väg än att lägga ner, säger Hedström Lundqvist.

I och med att Hedström Lundqvist redan ägde den nedlagda tidningen och att hon identifierade ett intresse av att läsa samtidigt som hon saknade redaktionsarbetet så väcktes den till liv efter bara något års dvala – då under namnet Dikko.

Dikko är i dag en digital nyhetsplats. Den bevakar i första hand nyheter för romer, men även frågor som berör de andra svenska nationella minoriteterna. Hedström Lundqvist anser att man håller journalistisk höjd.
- Vi är kritiska och obekväma, både mot romer och mot till exempel myndigheter. Bland annat har vi publicerat flera artiklar om ”krisi”. Det är ett slags romska interna rättegångar som ifrågasatts i flera artiklar under 2021.

Dikko uppger att månadssiffran över antalet unika besökare pendlar mellan 10 000 och 15 000 per månad men att den sticker iväg vid när publiceringar delas på sociala medier.

Konkurrenten Drabbrikan är ingen konkurrent i egentlig mening. Tidningen vänder sig visserligen också till den nationella minoriteten romer, men där stannar likheterna. Den är i stället en populärvetenskaplig utgåva med tungt fokus på minoriteten romers historia i både Sverige och övriga delar av världen.

Drabbrikan ägdes inledningsvis av Resandefolket. I den regin gavs ett enda nummer ut. Det var 1990. Sedan följde ett glapp. Nummer två, fortfarande med samma logotyp, kom först 2016 – alltså 26 år senare.

Då hade Frantzwagner Sällskapet givit ut ett nyhetsbrev i runt tre år. Nyhetsbrevet blev allt mer omfattande och de beslutade att ta upp produktionen. Sedan dess har Drabbrikan utkommit regelbundet. Drabbrikan har två redaktörer, Jon Pettersson och Arvid Bergman. Pettersson reder ut vad som är viktigast.
- Vi lyfter källplacerade kunskaper och fakta om minoriteten romers historia i Sverige. Vi utmanar också stereotypa föreställningar och ett felaktigt narrativ kring minoriteten romer i Sverige, säger Pettersson och tillägger:

- Vi vill vara kunskapshöjande och folkbildande både mot minoriteten och mot allmänheten.

I sista utgåvan för 2021 kunde man till exempel läsa en lång genomgång av hur polisen i Malmö 1935 genomförde den första välorganiserade registreringen av ”tattare” i Sverige. Detta är bara en av en mängd omfattande kartläggningar som Drabbrikan publicerat.

Drabbrikan kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen redigeras traditionellt och publiceras på hemsidan som e-tidning. Allt är på svenska och tillgänglighet har givits högsta prioritet.
- Vi har ansträngt oss för att göra den lättillgänglig, berättar Pettersson och fortsätter förklara:

- Den är gratis. Tidningen kommer i pdf-format så den kan enkel laddas ner i datorer, telefoner och surfplattor. Formatet är A4 vilket gör att den också enkelt kan skrivas ut om man vill dela tidningen med andra. Dessutom har vi jobbat med en mer lättläst svenska och enkla typsnitt.

Jon Pettersson är ordförande i Frantzwagner Sällskapet och arbetar deltid med både verksamheten och Drabbrikan. Han jobbar också som konsult inom till exempel utbildningsfrågor och är under 2022 programledare i andra säsongen av SVT:s minoritetsserie ”Möte med...”.

Vad har du för dröm med Drabbrikan?

Allt hänger samman med ekonomin. Om vi hade haft bättre ekonomiska förutsättningar så hade vi kunnat marknadsföra oss bättre, jobba med en större redaktion och sitta tillsammans. Inte minst hade vi kunnat ge våra skribenter ersättning för deras arbete. Det går inte i dag, säger Jon Pettersson och tillägger:

- Men vi får stort stöd av våra läsare. Det märks bland annat i både personliga möten och i alla positiva kommentarer som vi får. Vi är noga med källhänvisningar och det är många resanderomer som släktforskar. De uppskattar den tydliga redovisningen.

ANDERS BOSTRÖM

 

 
Sidan uppdaterad 2022-04-07