Artiklar
Personerna på bilden har inget med artikeln att göra. Arkivfoto: Anneli Åsén

Same i storstad - ny rapport 2022

Transkulturellt centrum i Stockholm presenterade sin nya rapport Att vara same i storstad – Psykisk hälsa, vårderfarenheter och vårdbehov på ett webbinar.

– Det har bland annat funnits en oro kring psykisk ohälsa bland samer och det saknas forskning om samer som lever i storstäder. Här finns en kunskapslucka. Vilka behov och önskemål har samer och hur ser deras erfarenheter av vården ut med fokus på psykisk hälsa, sa Maria Sundvall, överläkare i psykiatri och en av författarna, om bakgrunden till studien.

Vad gör det med en människa och ens psykiska ohälsa att förneka vem man är?” står det på rapportens omslag – ett citat som kan ses som en sammanfattning av rapporten. Kunskap hos vårdpersonalen om det samiska folket är grundläggande för att samer ska känna trygghet och att de blir bemötta med respekt.  Även om alla informanter inte tyckte att det alltid var viktigt att berätta om sin samiska identitet, fanns uppfattningar om att okunskap var skadligt, ledde till missförstånd och bidrog till känslan av att behöva förklara och försvara sig.

Ett centralt område i studien som flera av de 25 informanterna återkom till var den egna familje- och släkthistorien. Sofie Bäärnhielm, överläkare i psykiatri och medförfattare till rapporten benämnde det som ”ett nät av pågående och tidigare händelser av släkt- och familjerelationer”.
– Många berättade om sin egen familje- och släkthistoria, om hårda livsvillkor som tvångsförflyttningar, oförrätter, språkförluster och försvenskning.

De negativa faktorerna för hälsa som framträdde under intervjuerna utöver historiska oförrätter, var att befinna sig i ett mellanförskap och den påtvingade skammen över det samiska. Skyddsfaktorerna var ofta naturen och den samiska kulturen som slöjden, språket, andligheten och kolten.

Studien har gjorts i samarbete med Sameföreningen i Stockholm som deltog med en referensgrupp från föreningen och en samisk projektassistent som anställdes i projektet. Peter Rodhe presenterade föreningens roll.
– Vi såg det som vår uppgift att bidra med vår kunskap, men det handlade också om att bidra med andra perspektiv, ord som välfärd och hälsa smakar lite annorlunda för oss. Som exempel kan samer ha ärvt släkttrauman, växt upp som renskötande samer i en fientlig miljö mot samer och renskötseln eller kan de ha växt upp historielösa.

Han menar att det från början fanns en försiktighet från föreningen att delta.
– Det är viktigt att forska med samer och inte samer, betonade han.

Eva Eastwood, projektassistent från Sameföreningen i Stockholm höll med.
– Det har varit avgörande med samisk delaktighet. Vi lyfte till exempel diskrimineringen av samer och deras historiska villkor som extra frågor till studien.

I den efterföljande paneldiskussionen fick Anna Starbrink, regionråd i Region Stockholm frågan hur regionen kan främja hälsa och välbefinnande för samer av moderator Mariana Wiik.
– Vi behöver jobba mer med kunskap och med bemötandefrågor. Att vara inkännande i mötet med människor är det viktigaste och det svåraste, svarade hon.

Maria Wolf, distriktsläkare och medlem av panelen menade att vårdpersonal kan träna på det.
– Det finns forskning som visar hur viktigt det är att vårdpersonal lyssnar inledningsvis på patienten och som intresserar sig för personens livsberättelse – då brukar samtalet hamna rätt från början.

I slutet av webbinariet lanserades en ny webbutbildning om samer i storstad för vårdpersonal i Region Stockholm som från och med maj, 2022 kommer att finnas på Transkulturellt centrums hemsida. Utbildningen kommer att vara öppen för alla.

KARIN SKOGLUND

Här kan du läsa hela rapporten (länk)

 

Sidan uppdaterad 2022-03-14