”Satsa på mellangenerationen för ökad språkrevitalisering”
–Den juridiska ställningen för samiska har blivit bättre och det finns en stolthet och högre prestige bland talarna. En ny generation har också en positiv syn på språket, säger Yair Sapir lektor i svenska vid högskolan i Kristianstad.
Trots det är situationen bekymmersam, menar han.
- Kärnan i språkrevitaliseringen som handlar om att språken ska föras och leva vidare har misslyckats. De yngre generationerna är inte med.
När Yair Sapir utvärderar de samiska språken utifrån UNESCO:s kriterier för hotade språk är samtliga samiska språk hotade.
- I Sverige mår nordsamiskan i Karesuandoområdet bäst. Där hamnar dess vitalitet på 3-4 av UNESCO:s femgradiga skala för språklig vitalitet, eftersom flera föräldrar och barn talar språket. Utanför området är det främst den äldre generationen som talar nordsamiska.
Lule-, pite-, syd- och umesamiska har en nivå på cirka 1, sydsamiska lite mer. Det betyder att språken är allvarligt hotade och att det främst är den äldre generationen som talar språken.
Bristerna finns på flera plan, menar Yair Sapir. Språklagen, minoritetslagen och de konventioner som Sverige har skrivit under efterlevs inte alltid. Vissa kommuner informerar inte om rätten till modersmålsundervisning i samiska eller nekar barnen rätten att lära sig språket och för det finns inga påföljder.
- Det saknas också lärare och läromedel, språkkompetenserna hos lärarna brister och det är svårt att rekrytera nya lärare till lärarutbildningarna.
En lösning skulle till exempel kunna var att ta efter Norge, erbjuda stipendier för de som väljer att utbilda sig i de samiska språken, menar han.
Var det något särskilt som förvånade dig i resultaten?
- Jag tyckte det var ledsamt att höra hur kämpigt många föräldrar har det för att få igenom modersmålsundervisning för sina barn. Det är en lagstadgad rättighet och det borde finnas ett större intresse från kommunerna.
I slutet av studien presenterar Yair Sapir ett antal viktiga åtgärder för att stärka revitaliseringen av de samiska språken, bland annat behövs mer stöd som kurser och fortutbildningar för den så kallade mellangenerationen.
- Satsa på att barn lär sig språket innan skolåldern och satsa på mellangenerationen, det vill säga lärare, föräldrar med flera som kommer i kontakt med barnen. För det krävs bra handböcker, läromedel och ordböcker så att de kan hjälpa både barn och vuxna med inlärningen och undervisningen av samiska språk.
KARIN SKOGLUND
