Finlandsinstitutets bibliotek blir nationellt resursbibliotek
Lyktor som glimmar, stora metallblommor och tio kistor i en ring möter besökarna i Finlandsinstitutets utställningslokal. I varje kista finns ett smakprov på illustrationerna i en barnbok, skapade i författaren Tove Janssons anda.
– Utställningen En resa över Östersjön-finländsk barnbokskonst i dag är ett av våra verktyg som resursbibliotek, säger Eeva Östberg, bibliotekschef för Finlandsinstitutets bibliotek.
Utställningen ska turnera runt i Sverige under tre års tid och tanken är att den ska inspirera bibliotekspersonal och sverigefinnar till intressanta barnböcker på finska.
Satsningen på resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken är en av de första satsningarna från nationella biblioteksstrategin som förverkligas. Kungliga biblioteket ansvarar för det treåriga uppdraget som startade i år. Resursbiblioteken ska stödja landets folkbibliotek i deras arbete med de nationella minoritetsspråken och barn och unga är en utpekad målgrupp.
Eeva Östberg sätter sig på en pall framför en av kistorna. I mitten av ringen med kistor finns en rund sittgrupp med retrolampor i form av blommor i grönt och vitt.
– Det finns ett behov av stöd till folkbiblioteken och en stor potential i uppdraget. Biblioteken kan spela en stor roll i bevarandet och utvecklingen av de nationella minoritetsspråken. Det är ett spännande utvecklingsarbete som startat, konstaterar hon.
Vad tycker du själv är roligast med uppdraget som resursbibliotek?
– Det är att få uppleva ny spännande finsk litteratur och att få inspirera andra.
Stödet till folkbiblioteken ska vara konsultativt och främjande. Alla aktiviteter är inte klara än, men det finns en tanke att varje resursbibliotek ska ha ett eget bokråd, något som Finlandsinstitutets bibliotek har sedan tidigare.
– I vårt bokråd finns översättare, journalister, forskare, låntagare och bibliotekspersonal representerade. Två gånger om året tar de fram en lista på ny spännande litteratur för barn och vuxna.
Tillsammans med Kungliga biblioteket har de haft dialogmöte med sverigefinnar från hela landet för att diskutera hur det ser ut med finsk litteratur och med det finska språket på folkbiblioteken. Några av synpunkterna handlade om de finska böckernas placering, att det saknas skyltning på finska och att låntagarna önskar fler finska böcker. Det visade sig också att yngre sverigefinnar inte har vågat besöka Finlandsinstitutets bibliotek och andra bibliotek–ofta handlade det om att deras föräldrar var ovana biblioteksbesökare.
En trappa upp i Finlandsinstitutets byggnad ligger biblioteket. Eeva Östberg rör sig vant mellan bokhyllorna. Biblioteket har litteratur på svenska, meänkieli och finska, även om den finska litteraturen är i majoritet. I ett av de stora pampiga fönsterna med spröjs står marskalken av Finland Gustaf Mannerheim som bronsstaty och på barnavdelningen hälsas de yngre besökarna och deras föräldrar av två mattor med muminmotiv.
– Vi behöver hitta de enkla språkliga barnböckerna. Vi ser till exempel att många barnböcker är för svåra på finska, därför är det viktigt att vi som resursbibliotek läser och ger rekommendationer vilka barnböcker som är lämpliga för sverigefinska barn.
Inom kort hoppas Eeva Östberg på förstärkning i personalgruppen med en barn- och ungdomsbibliotekarie. Litteratur för barn och unga ska få ta ordentligt med plats och det är viktigt att jobba vidare med språkrevitalisering och att inspirera unga till att våga läsa på finska, menar hon.
–Det hade till exempel varit kul att jobba med tecknade serier textade på finska för de yngre.
En del av stödet som resursbibliotek kommer att bestå i boktips för olika målgrupper. Några av dessa är barn, ungdomar, modersmålslärare och elever, äldre och personer som behöver lämpliga böcker för högläsning eller lättläst. Boklistorna ska spridas i olika forum, på sociala medier och på bibliotekets hemsida.
– Det finns bland annat ett behov av fler lättlästa böcker på finska. Lättlästa böcker är inte lika vanligt i Finland som i Sverige och kan vara svåra att få tag på. Vi måste läsa de lättlästa böckerna först för att kunna rekommendera dem. Ibland har vi beställt lättläst och det har blivit helt fel för den sverigefinska målgruppen.
Hon hoppas också att de kan stödja folkbiblioteken i deras uppdrag med språkrevitalisering. Till exempel finns ett intresse för finska läsecirklar på olika håll i landet, men de lokala biblioteken saknar resurser för att köpa in ett större antal exemplar av samma titel–något som Finlandsinstitutets bibliotek skulle kunna göra.
KARIN SKOGLUND
