Förbereder öppnande av språknod

Till sin hjälp att utveckla den pedagogiska idén har Luleå kommun haft professor i finska vid Uppsala Universitet, Leena Huss med på arbetet. 
- Hon finns fortfarande med oss som stöd. Det är ovärdeligt, det blir en annan tyngd att ha med ett forskningsperspektiv på det hela, säger Nils-Bertil Heikka, metodutvecklare.

Spåknod är ett samlingsbegrepp inom skolan och förskolan och ska fungera som en knutpunkt i Luleå kommuns minoritetsspråksarbete, med utökad modersmålsundervisning inom skolan. Efter att i flera år varit i diskussionsstadiet är man nu inne i planeringsstadiet för att starta upp Språknod Örnäset, år 2022. Då ska förskoleklassen få modersmålsstöd tre gånger i veckan.
- Det är är något extra vi erbjuder utöver vad lagen kräver. Enligt läroplanen får man modersmålsundervisning från första klass, säger Heikka.

Planen är att modersmålsstödet ska ges integrerat med en övriga undervisningen och det handlar om de tre språk, finska, meänkieli och samiska, som kommunen har ansvar för inom sitt förvaltningsområde. 
- Eleverna ska inte tas undan, säger Heikka.

Språknoden ingår i Luleå kommuns vision om hur man ska kunna bli bäst i hela landet på att tillvarata minoritetsspråk. Nästa vecka ska personalen från Örnäset på ett studiebesök på den tvåspråkiga förskolan Charlottendal i centrala Luleå.
- Tanken är att personalen ska se vilken typ av miljö det är där se till att det blir en bra övergång från Charlottendal till språknoden.

Under hösten ska kommunen börja med att marknadsföra språknoden, tre separata samråd planeras med minoriteterna för att sprida information och för att få feedback.
- Det fina med det här är att idén kommer från minoriteterna själva, från föreningar och privatpersoner.

Heikka hoppas att språknoden, som 2023 även ska stärka modersmålsstödet för årskurs 1-3, ska innebära ett jättelyft för kommunen.
- Vi hoppas att det ska ge uppmärksamhet för de tre förvaltningsspråken och därmed höja kunskapen om dessa.

MALIN A JUNKKA