"Vi har prioriterat att ge barnen en extra timme per vecka"
Östersunds kommun är förvaltningsområde för samiska och har varit det sedan 2011.
- Vi ser det som om vi är en del av resultatet att den reviderade minoritetslagen nu är här, säger Anna Kråik Åström, samordnare.
Hon syftar på det arbete hon och hennes kollegor i de övriga samiska förvaltningskommunerna gjort under de senaste åren.
- Och jag är så tacksam för det sydsamiska nätverket Praedtieh där vi kunnat bolla strategiska frågor med varandra.
Minoritet.se träffar Anna Kråik Åström och hennes chef Per Johansson, tillväxtchef i Östersunds kommun.
- Grunden i det här uppdraget är språket men vi ser även fler delar där det samiska kan vara en tillgång för kommunen, säger Per Johansson.
Hur ser ert arbete ut med handlingsplanen?
- Vi har en gammal handlingsplan som nu ska göras om. Hela organisationen ska byta styrning, få nya styrningsdokument och handlingsplanen för minoritetsfrågorna ska in i det arbetet. Den ska alltså matchas med minoritetslagen 2019 och nya styrdokument, säger Anna Kråik Åström.
- Vi har jobbat med att förankra lagändringen hos kommunledningen i budgetprocessen för 2019 och försökt få dem att förstå att lagen nu kommer att kräva mer resurser både ekonomiska och personella, säger Per Johansson.
I dag har Östersunds kommun ingen särskild förskoleavdelning för barn som talar samiska. Istället finns en ambulerande modersmålslärare som åker ut till de två förskolor där det finns totalt finns 3 samiska barn som får sydsamisk undervisning 120 minuter per vecka.
- Vi har prioriterat att ge barnen en extra timme per vecka. Även skolbarnen som läser samiska (29 stycken i årskurs 1-9) får 120 minuter, säger Anna Kråik Åström.
Hon fortsätter:
- Tyvärr ligger modersmålet utanför skolschemat och många elever tycker det blir för sent att läsa samiska efter skoltid.
Ändringarna i skollagen som träder i kraft den 1 januari 2019 består i att begreppet delar byts ut mot en väsentlig del gällande förskoleverksamhet. Hur går arbetet med att få in "väsentlig" del i er verksamhet?
- Vi för en dialog med verksamhetschefen för förskolan i Östersund men det kommer bli svårt klara av det kravet direkt från 1 januari. Jag bidrar med att efter årsskiftet göra en extern kartläggning av önskemål och behov i förskolan, till exempel hur långt är föräldrarna beredda att åka till en samisk förskola, säger Anna Kråik Åström.
Hur kommer ni göra för att få in samråd med barn och ungdomar?
- Det är förvaltningarna som ska hålla i samråden och jag hjälper dem att nå ut. Det har väl fungerat så där hittills. Vi har en barn- och ungdomsstrateg som vi ska samarbeta med för att ha riktade insatser mot samisk ungdom.
Anna Kråik Åström kikar på hur andra kommuner gör med sina samråd för att hämta in tips.
- En del har fokusgrupper för äldreomsorg och barnomsorg till exempel.
Både Per Johansson och Anna Kråik Åström hoppas att den nya handlingsplanen hamnar rätt nu när hela styrningen ska göras om i kommunen.
- Handlingsplanen för minoritetsfrågorna ska hamna en våning upp och inte vara vid sidan av som det är i dag, säger Per Johansson.
Efter årsskiftet ska kommunen ordna med kompetenshöjande insatser för personalen gällande den reviderade lagen.
- Vi hoppas kunna bjuda in Erik Adell Hellström från departementet eller Lennart Rohdin, säger Anna.
När det gäller seniorer kommer Östersunds kommun fortsätta att stötta aktiviteter som Sameföreningen genomför. Och tillsammans med Praedtieh genomföra en senior-resa årligen.
- Syftet är att de äldre ska få träffas och prata samiska och umgås enligt deras egna önskemål.
Per Johansson säger så här:
- Kommunen är en katalysator där vi ska få andra att utföra saker och olika aktiviteter. Vi tar kostnaden men det behövs utförare.
MALIN A JUNKKA
