"Nu tar vi ett ännu större kliv"

Luleå kommun tillhör förvaltningsområdet för meänkieli, finska och samiska. Barn- och utbildningsnämnden i Luleå kommun beslutade i mars 2018 om en vision till arbetet med nationella minoriteter. Den togs fram i samarbete med de nationella minoriteterna själva.
- Det är en vision med långsiktiga mål och strategier för hur skolan i Luleå som helhet utformar verksamheten när det gäller nationella minoriteter (förskola, grundskola, gymnasiet). Visionen har tagits fram i samråd med nationella minoriteterna, berättar Anne-Mari Angeria, samordnare för de tre nationella minoritetsspråken i kommunen.

Under våren har det hållits många och regelbundna samråd med minoriteterna om visionen och om att starta väsentligt tvåspråkiga förskolor för finska, samiska och meänkieli. Tanken är att skapa så kallade språknoder, där förskolebarnen sedan ska kunna fortsätta med språken i årskurs 1-3.  

För att förankra detta vetenskapligt och få mer kunskap om flerspråkighet i förskolan är forskaren Leena Huss inkopplad.
- Vi har gjort tvåårigt avtal med Leena. Hon har hunnit träffa arbetsgruppen och styrgruppen ett par gånger och hon har även träffat samrådsgruppen som består av föräldrar. Hon har också hållit en föreläsning om flerspråkighet där 130 personer deltog, mest pedagoger från förskolor, säger Anne-Mari Angeria.

När minoritet.se träffar Leena Huss ska hon snart åka till Luleå för en tredje träff med arbetsgruppen.
- Jag tycker Luleå kommun gör det bra. De tar också hänsyn till föräldrarna som får vara med och planera för det här i samråd.

För de som är intresserade av flerspråkighet är Leena Huss ett känt namn. Hennes forskning kretsar kring minoritetsspråk- och kulturer. Hon har arbetat länge för att öka förståelsen för minoritetskulturer vid universitetet.

Leena Huss växte upp i södra Finland och studierna vid universitetet var från början inriktade på ekonomi. Men när hon i början av 1970-talet flyttade till Sverige väcktes intresset för minoritetsspråk och kulturer.

– När jag fick egna barn blev jag mer och mer intresserad av tvåspråkighet och finskan, berättar hon.

Efter att ha studerat spanska, finska och samiska började hon forska om tvåspråkighet hos barn som växte upp i svensk-finska familjer. Arbetet resulterade i en avhandling om barns tvåspråkighet som lades fram 1991. Sedan dess har hon fortsatt att forska.
- I dag gör jag bara sådant som jag tycker om och vill göra, säger Leena som i dag är 69 år.

Förutom projektet i Luleå är hon involverad i ett forskningsprojekt som startade med en konferens i Sapporo. Det handlar om urfolkens rättigheter inklusive språk, kultur och hälsa. 

Maarit Enbuske är skolchef i Luleå kommun, hon är själv flytande på både svenska och finska, och högst delaktig i arbetet. Hon tycker det här är en mycket viktig fråga och hon tycker det känns bra att kommunen tar ännu ett kliv i detta.
- Vi har ju haft förskolor där det funnits pedagoger som talat exempelvis finska men nu ska det preliminärt finnas pedagoger som talar finska eller andra minoritetsspråk mellan 9-15 och öppning och stängning kan ske med andra avdelningar, säger Maarit Enbuske och poängterar att det vetenskapliga perspektivet är viktigt, såsom i all skolverksamhet.

Svenska kan förekomma under andra tider än mellan 9-15.

Den stora utmaningen enligt Enbuske blir ekonomin, i alla fall till en början. 
- I början kan det bli svårt få ihop en hel avdelning, för finska, meänkieli eller samiska, men vi får se det här på några års sikt. Men nu får vi lösa det här och prioritera medel för detta, säger hon.

Nästa fråga att ta tag i under hösten blir att hitta en lämplig placering. Enligt en enkät som kommunen gjorde ville de flesta ha lokaler centralt.
- Det är många som jobbar centralt men vi kunde också se på enkäten att många är beredda att prioritera detta och skjutsa sina barn, säger Angeria.

Barn-och utbildningsförvaltningen har också anställt en metodutvecklare för nationella minoriteter som jobbar bara med förskolor och att utveckla deras arbete. Han heter Nils-Bertil Heikka.
- Perfekt för jobbet, talar meänkieli, finska och nordsamiska, säger Angeria.

Under hösten fortsätter arbetet med att planera för förskolan och samråden med arbetsgruppen och samarbetet med Leena Huss går vidare.

MALIN A JUNKKA