"Vi tycker lagskärpningarna känns bra"

Minoritetslagen skärps på flera punkter från 2019. Men trots kort förberedelsetid har flera kommuner varit på tårna och åtminstone delvis anpassat sig redan till årsskiftet. En strukturerad dialog ska ge minoriteterna mer inflytande.

 

Skärpningen av minoritetslagen från 1 januari 2019 påverkar bland annat hur kommuner ska samråda med minoriteterna.

Minoritet.se har varit i kontakt med några mellanstora kommuner under november 2018. Alla dessa är förberedda och i startgroparna men ingen har en färdig plan annat än för vissa delar. Genomgående upplevs förändringarna positiva.
- Vi tycker lagskärpningarna känns bra. Det kräver vissa ändringar i våra arbetsmetoder, säger Peter Steggo, en av två minoritetssamordnare i Umeå.

Han förklarar varför man inte är klar:

- Vi har nya politiker och nya tjänstemän så vi samordnare ska ut i nämnderna och informera om att det ska finnas mål och riktlinjer. Vi ska själva ta fram ett underlag men det tar en tid innan det finns beslut. Annat kan man inte förvänta sig, säger Steggo.

Umeå är förvaltningsområde för samiska och finska och håller samråd med minoriteterna på olika nivåer. Dels med referensgrupper med finsk- och samisktalande, dels i öppna råd för samtliga fem nationella minoriteter.

Modellen ser ut så här:
Man har fyra fokusområden – skola, kultur och fritid, äldreomsorg och information. Varje område, till exempel ”skola”, har en referensgrupp med representanter för finska och samiska. Dessa möter kommunen kvartalsvis. Sammanlagt runt 20-30 personer från minoriteterna.

Har minoriteterna någon makt?

- Ja. Det finns en given budget för arbetet och kommunen strävar efter att gå minoriteterna till mötes när det gäller budgetfrågor, säger Aino Dahl som är samordnare för finska i Umeå kommun.

Den nya lagtexten betonar att kommuner ska samråda ”med minoriteterna”, inte ”med representanter för minoriteterna”.

Det innebär sannolikt att det blir förändringar i Umeå. Exakt hur det ska gå till vet man inte säkert.
- Vi måste nå ut bredare än i dag. Vi har tidigare skickat informationsfoldrar till föräldrar med information om rättigheterna till förskola på finska och samiska och vi vill gärna utveckla informationen, förklarar Dahl.

En konkret förändring man redan nu kan peka på är att antalet öppna samråd kan ökas.

Även i andra förvaltningskommuner jobbar man hårt inför de nya delarna i minoritetslagen. I Västerås, förvaltningsområde för finska, låg man rätt i tiden.
- Samrådsarbetet fungerade inte optimalt och man bestämde sig för att flytta samråd ut i kommunens förvaltningar för kultur, barn, äldre och så vidare.

- Vi tänkte att det skulle bli bättre ju närmare verksamheterna man kom och det stämde ju ganska bra med hur lagen senare skrevs, säger Arto Pajuvirta.

Västerås har infört ett slags arbetstrappa där förvaltningarnas samverkan fortsätter i arbetsgrupper vars planer förankras hos politikerna i en samrådsgrupp. Genom hela processen är minoriteterna alltid i majoritet och det finns alltid ansvariga tjänstemän närvarande.

Luleå är en av tre kommuner i Sverige som under 2018 är förvaltningsområde för tre språk. Där håller man samråden på två nivåer. Två gånger per år hålls samråd för inbjudna representanter från alla fem minoriteterna och kommunstyrelsens ordförande, alltså den högste politikern, är ordförande.

På den andra nivån samlas de tre minoriteterna tornedalingar, samer och sverigefinnar tillsammans med de olika nämnderna.
- För det mesta samlar vi alla minoriteterna till samma möte. De har ungefär samma önskemål och tillsammans har de mer tyngd, förklarar Anne-Mari Angeria, samordnare i Luleå.

Där deltar de viktigaste politikerna i nämnderna. Barn- och utbildningsnämnden har kommit längst. Dessa möten är alltid öppna och de möter minoriteterna månadsvis.
- Föräldrar och kommun har tillsammans tagit fram en vision och strategi för de nationella minoriteterna i skolan, säger Angeria.

Det arbetet har också lett till starten av förskoleavdelningar på de tre minoritetsspråken i Luleå.

Ändringarna i skollagen som träder i kraft den 1 januari 2019 består i att begreppet delar byts ut mot en väsentlig del. Det innebär att kommuner i förvaltningsområden ska, om så begärs, tillhandahålla som lägst en väsentlig del av verksamheten på finska, meänkieli respektive samiska.

Här har kommun och föräldrar tillsammans slagit fast vad det betyder.

- 9-15 är våra språkförskolor aktiva. Det är ”väsentlig del”, säger Angeria.

Kommer ni att ändra nåt kring samråden efter nyår?

- Vi är nöjda med modellen vi har men öppna för att förbättra, säger Angeria.

I Sundsvall, förvaltningsområde för finska (2014) och samiska (2018), har samråden inte varit schemalagda.
- Det ska ses över och lyftas. Hittills har det varit informellt och enskilt med mindre grupper eller föreningar, ibland nästan dagligen. Men det ska vi organisera. Vi har ett spännande år framför oss, säger Pirjo Linna, samordnare i Sundsvall.

ANDERS BOSTRÖM

 

 

 

Sidan uppdaterad 2018-11-30

Mer läsning

Vad menas med samråd genom strukturerad dialog enligt minoritetslagen?

Syftet med samråd genom en strukturerad dialog är att kunna beakta nationella minoriteters synpunkter och behov i myndigheternas beslutsfattande. Det innebär att förvaltningsmyndigheter bör samråda med nationella minoriteter i ett skede där det fortfarande finns möjligheter att påverka ett kommande beslut. I kravet på dialog ligger en skyldighet för förvaltningsmyndigheter att vinnlägga sig om att skapa former för samråd som gynnar ett ömsesidigt, jämbördigt och förtroendefullt meningsutbyte. Att endast informera nationella minoriteter om beslut eller åtgärder är inte tillräckligt.

Läs mer på Frågor och svar!

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?