Artiklar

"Vi behöver nya inputs"

Samråden är en viktig kugge i arbetet med minoritetsfrågor i Kiruna kommun som har tre minoritetsspråk inom sitt förvaltningsområde. I början av maj har samordnaren Susanne Hägglund bjudit in samrådsrepresentanterna till en workshop som hon hoppas ska ge inspiration och leda till nya arbetssätt.

 

Fem gånger per år samlas samrådsrepresentanterna i Kiruna. Totalt handlar det om 12 ledamöter, fyra per språkgrupp. Kiruna är förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Den 6 maj har samordnaren Susanne Hägglund bjudit i till en workshop i det nya kommunhuset.
- Vi behöver nya inputs för hur vi ska arbeta framöver. Vi vill utveckla samråden men vi behöver också damma av vår policy med anledning av den reviderade lagen som började gälla i år, säger hon.

Det underlag som kommer in under den dagen blir viktigt i det fortsatta arbetet då policies och handlingsplaner ska justeras för att anpassas till den reviderade minoritetslagen, säger Hägglund.

Under våren har hon haft stor hjälp av en praktikant från Umeå universitet, Susann Mämmi, som läser Kulturanalysprogrammet och själv är bördig från Tornedalen.
- Som samordnare är man väldigt ensam i sitt arbete men nu har jag och Susann kunnat bolla och diskutera med varandra. Det har varit väldigt värdefullt.

Susann Mämmi säger att hon nu förstått hur komplexa minoritetsfrågorna är:
- Det är en utmaning att få frågan prioriterad i den ordinarie verksamheten.

Kiruna har också fått ett nytt politiskt styre vilket kräver nya utbildningsinsatser av berörda. Susanne Hägglund jobbar för att få in information om de nationella minoriteterna  till alla nyanställda på kommunen. Något som inte finns i dag.
- Jag tror tyvärr att det finns stora kunskapsluckor, säger Hägglund.

Tanken med workshopen i maj är att samrådsrepresentanterna ska få lära känna varandra bättre och hinna diskutera sådant som de inte annars hinner ta upp under ordinarie samråd.
- Jag vill att vi ska fungera som en remissinstans för frågor som berör minoriteterna, säger Hägglund.

- Som representant måste man komma ihåg att man representerar sitt språk, inte bara sin förening eller organisation. Man måste ha ett större perspektiv.

Susann Mämmi har också gått ut med en webbenkät till ett antal kommuner för att ta reda på hur andra jobbar med samråd.
- Vi hoppas få veta lite mer hur andra har gjort, säger Susann.

Den största utmaningen sitter i att få in minoritetsfrågorna i den ordinarie verksamheten och bli en del av den politiska agendan.
- Vi har jämställdhetsperspektiv, tillgänglighetsperspektiv och andra perspektiv. Där borde även minoritetsperspektivet finnas med.

Har ni någon lösning för hur ni ska få med barn och ungas röster gällande minoritetsfrågorna?

- Vi bör nog ta hjälp av personer som redan i dag arbetar med barn och ungdomar. Vi försöker redan i dag genom sociala medier som kommunen har. Jag hoppas också att våra samrådsrepresentanter kan komma med förslag där, säger Susanne Hägglund.

I övrigt jobbar kommunen fortsatt enligt sin verksamhetsplan där fokus ligger på att utbilda personal, exempelvis på äldreboenden, i minoritetsspråk, språk- och kulturaktiviteter, skyltning, samrådsformer med barn och unga, översyn av sammansättning av samrådet i ny mandatperiod och revidering av policy för minoritetsspråk.

Följande områden beslutade samrådet att prioritera vid fördelning av statsbidraget:

  • Barn och ungas möjlighet att revitalisera språket och kulturen
  • Äldres behov av att höra och uppleva språket och kulturen
  • Utveckling av kommunala verksamheter för att synliggöra och stärka språken och kulturen och kunna erbjuda den service lagen föreskriver
  • Utbildning av personal i både minoritetsspråk och - kultur
     

- Tyvärr kostar skyltning mycket men det finns i alla fall ett beslut på att alla nya byggnader ska skyltas på minoritetsspråk och så försöker vi skylta allt eftersom på befintliga kommunala byggnader, säger Hägglund.

MALIN A JUNKKA

Sidan uppdaterad 2019-05-03