Artiklar
Peter Steggo Foto: Malin Grönborg

«Vi behöver bli bättre på att följa upp saker»

Umeå blev förvaltningskommun för samiskan och finskan 2010. Kommunen har två minoritetssamordnare, en för vardera språket. Minoritet.se intervjuade Peter Steggo, minoritetssamordnare för samerna i Umeå.

Om samråden:

– 
De är jätteviktiga och utgör själva grunden för hela minoritetsarbetet. I samråden får vi fram väldigt mycket av de behov som finns och i samråden finns kompetensen. Vi får också en bild av hur läget är inom minoriteten och tips på sådant som är viktigt för oss att känna till.

– I Umeå finns det aktiva föreningar för alla fem nationella minoriteter. Det gör det lättare för kommunen att ha samråd och samarbete.

En gång om året anordnas öppna samråd, ett för varje nationell minoritet: sverigefinnar, samer, tornedalingar, romer och judar.

Vid samråden deltar både tjänstepersoner och politiker från kommunen.

Den finska respektive samiska delegationenär kommunens huvudsakliga samrådsparter för förvaltningsspråken. Delegationerna representerar de lokala finska och samiska föreningarna.

Fyra områden är utpekade som speciellt viktiga: förskola- och skola, äldreomsorg, kultur- och fritid, och information.För varje område finns en referensgrupp där fyra personer från respektive delegation, minoritetsamordnare och en ansvarig tjänsteperson sitter. Den ansvariga tjänstepersonen från minoriteten ingår också i en större arbetsgrupp som möts med jämna mellanrum för att utveckla arbetet för de nationella minoriteterna.

Dessutom möter kommunen den finska respektive samiska delegationen i budgetsamråd där det diskuteras vilka aktiviteter som man ska satsa på.

Utöver det hålls sakspecifika samråd dit andra berörda inom minoriteterna kan komma, till exempel beträffande frågor som rör förskola. Se (weblänk till Umeå-case)

Om arbetet:

– Det är ett stort och omfattande arbete. Vi lägger mycket tid på information, till exempel via Facebook, eftersom det är centralt att de nationella minoriteterna känner till sina rättigheter. Kommunen har också ett nyhetsbrev som kommer ut fyra gånger per år.

– I samrådet har det bland annat uttryckts att vi inte når ut till äldre samer som finns i Umeå, och som inte kan ta sig ut. Samtidigt uttrycks det inget behov av äldreomsorg på samiska. Istället startade vi en träffpunkt för samiska seniorer som träffas en gång i veckan. Där finns också en halvtidsanställd som ordnar med aktiviteter. Hon ska också jobba mer med uppsökande verksamhet. Vi har även fått in en del samrådsrepresentanter från den här gruppen som vi inte hade kontakt med tidigare.

– Delegationerna önskar att kommunen prioriterar vissa områden genom att budgetera egna medel till exempelvis förskola och äldreomsorg. Det har gett resultat, en del nämnder har avsatt extra medel för arbetet för de nationella minoriteterna.

Saker att utveckla:

– De öppna samråden är väldigt bra. Men det är oftast samma personer som kommer till de öppna samråden som till våra referensråd, vi får inte alltid så mycket nytt. Vi har diskuterat att vi kanske behöver annat fokus för de öppna samråden så att vi inte upprepar oss.

­–  En annan sak är att det är svårt att nå ut till ungdomar och att få dem till samråd.

– Vi behöver också bli bättre på att följa upp saker. Kommunen är en stor organisation och saker riskerar att bli tungrodda. Man behöver visa tydligare att frågorna som tas upp på samråden faktiskt drivs framåt.

– Det är lättare att ordna aktiviteter för de samiska och finska minoriteterna eftersom det finns ett statsbidrag för dem. Det är sämre för judar, romer och tornedalingar som inte ingår i förvaltningsområdet. Många av dem har uttryckt en frustration över att det inte finns statsbidrag för att stärka deras språk och kultur.

CAMILLA ANDERSSON

 

 

 

Sidan uppdaterad 2018-11-23