«Vi befinner oss i limbo»

Hot och vandalisering tvingade judiska föreningen i Umeå att lämna sin lokal. Lokalpolitiker fördömde dåden och lovade att göra sitt yttersta för att hitta lokal. Men efter mer än ett halvår kan man konstatera att ingenting har hänt.

 

- Vi har ett förråd. Det är allt, berättar Carinne Sjöberg som är ordförande i Judiska föreningen i Umeå.

Där, i källarförrådet, finns hela verksamheten inlåst.
- Allt är där. Möbler, kippor, barnens pysselgrejer, allt, förklarar Sjöberg och fortsätter:

- Inget händer. Vi befinner oss i ett limbo. Politikerna svarar knappt på mail och jag vet inte vad jag ska säga de föreningsmedlemmar som frågar mig om det är någon lösning på gång för jag vet inte.

Hon säger att flera ledsnat och hoppat av föreningen.
- Självklart är jag besviken. Umeå har vänt oss ryggen, säger Sjöberg.

Judiska föreningen startade verksamheten i Umeå 2010 och fungerade i det tysta. Det var när föreningen tog mer plats och deltog vid utställningar eller arrangemang om förintelsens offer eller högtidsdagar som problemen växte fram.

Föreningslokalen, enskilda medlemmars fordon och bostäder har vandaliserats.
- De tog våra registreringsnummer och spårade oss, säger Sjöberg.

Polisanmälningar hjälpte inte att stoppa gärningspersonerna och att hålla möten under polisbevakning, vilket de gjort, ansågs inte värdigt. Därför bestämde man sig tidigt i år för att lämna lokalen och upplösa föreningen.

Händelsen fick nationell uppmärksamhet och i april arrangerades en kippavandring i Umeå. Trafiken stängdes av. Flera hundra Umeåbor demonstrerade sitt missnöje genom att låna en kippa och tåga genom stan samtidigt som säkerhetspolisen hovrade med helikopter över hela arrangemanget.

Ledande lokalpolitiker höll tal och förklarade att Umeå är chockat, att det som hänt är oacceptabelt och att Umeå står upp för alla minoriteter, inklusive judar. Dessutom lovade man att man skulle göra sitt yttersta för att lösa Judiska föreningens lokalfråga. Israels Sverigeambassadör Isaac Bachman deltog.
- Det är skamligt att vi tvingas samlas för att protestera. Därför är det bekymmersamt och lågt. Men det är bra att kommunen nu står upp för minoriteters rättigheter och tar tag i problemet, sa Bachman.

Ett halvår har nu gått sedan kippavandringen.
- Vi har ingen lokal. Vi är inte ens nära att få en lokal. Det fanns en idé om att vi skulle dela lokal med samer, men de hoppade av innan frågan kom till oss. Vi har fått erbjudande om att hyra en lokal, men den skulle kosta 200 000 kronor. De pengarna har inte vi, säger Sjöberg.

Hon förklarar att de verkar mer eller mindre ideellt men att de gör nytta.
- Vi informerar om Israel-Palestina-konflikten. Vi berättar för skolor om det osynliga hotet mot judar. Många lärare har judiska barn som elever, men vet knappt om det. Vi vill också komma till Umeå kommun och berätta om vår verksamhet, men det har inte blivit av, säger Sjöberg.

Lokalfrågan har legat på Umeå kommuns bord ett tag. Kommunen tillsatte efter kippavandringen en arbetsgrupp som kartlade föreningens behov. Det handlar i huvudsak om att de vill träffas någorlunda centralt och på en säker plats. Problemet med den övergivna lokalen var att den låg i Umeås utkant och lite avsides.
- Vi vill att barn ska kunna leka och ha kippa, det törs de inte ha på stan. Vi vill känna oss säkra, säger Sjöberg.

Ett önskemål har varit kulturhuset Väven. Det är ett nytt kulturhus som byggdes i samband med att Umeå var Europas kulturhuvudstad 2014. Men det har enligt kommunen inte varit aktuellt.

Minoritet.se ställer frågan till politiker och tjänstemän på Umeå kommun:
Hur länge är det rimligt att vänta på en lokal?

Löftet från talen vid kippavandringen var ”göra vårt yttersta” och ”skyndsamt”.

En tjänsteman säger att man jobbar utifrån en den ”behovsbeskrivning” man i samråd med föreningen tagit fram, men att det finns många behov och få lokaler. I september finns i alla fall en tänkbar lokal som diskuteras.

Judiska föreningen har svag ekonomi vilket ger dem ett problem när de letar centralt.
- De måste betala för sin lokal, som alla andra föreningar, säger Karin Isaksson, fastighetschef.

Hon tillägger:

- Men låt mig slå fast att Umeå kommun jobbar för att judiska föreningen ska få en trygg och passande lokal.

Margareta Rönngren är kommunalråd i Umeå. Vid kippavandringen sa hon att ”föreningen ska driva sin verksamhet vidare”, att ”alla har lika värde” och att ”Umeå ska göra sitt yttersta för att lösa lokalfrågan”.

Varför är lokalfrågan inte löst?

 Vi har varit behjälpliga, faktiskt mer än vi som kommun brukar vara. Situationen uppstod och vi ska försöka hjälpa hitta ny lokal, men utan att särbehandla föreningen. Då får vi kritik från andra föreningar, säger Rönngren och tillägger:

- Det är också upp till Judiska föreningen att själv söka lokaler.

Rönngren konstaterar att Umeå kommun inte har flera lediga lokaler mitt i Umeå.
- Vi har inte lyckats på ett halvår, det stämmer, men det är inte bra att snärja in sig på kulturhuset mitt i stan. Då har man snävat in sig för mycket och ställt för hårda krav på kommunen.

Aron Verständig är ordförande i Judiska Centralrådet i Stockholm. Han har följt utvecklingen i Umeå lite från sidan.
- Jag känner inte till att andra orter haft samma incidenter som Umeå, säger Verständig.

Antalet polisanmälningar för hets mot folkgrupp i Umeå har ökat kraftigt de senaste fyra åren och uppgår till i snitt 16. Det är mellan två och tre gånger så många som under 00-talet.

Aron Verständig säger att det är lättare för stora föreningar än små att stå emot hot och trakasserier.
- Det är viktigt att kommunen agerar. De använde många fina ord på kippavandringen. Det är viktigt att man är tydlig med vad man står för men det är också viktigt att handla. För Umeås del är det dags nu, säger Verständig.

Carinne Sjöberg säger att Umeå faktiskt sa att staden var till för alla:
- Men inte för judar, uppenbarligen. De som stod på torget i april och lovade, var är de i dag?

ANDERS BOSTRÖM

 

 

 

Sidan uppdaterad 2017-10-06
Carinne Sjöberg Arkivfoto: Malin Grönlund
Carinne Sjöberg Arkivfoto: Malin Grönlund
En bild från Kippa-vandriingen i våras i Umeå. Foto: Johan Stålhös
En bild från Kippa-vandriingen i våras i Umeå. Foto: Johan Stålhös

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?