Västerås - en stad utan gränser

De skippade tangokvällar och gjorde en animationsfilm istället. Barnen serverades en Suomi-burgare istället för att trycka en broschyr. Henni Hellström och hennes kollega i Västerås stad försöker tänka utanför boxen i sitt arbete med att nå ut till sverigefinska barnfamiljer.
- Man måste våga tänka nytt för att nå ut till nya målgrupper, säger projektledaren Henni Hellström.

I snart två år har Henni Hellström varit projektledare i Västerås stad och det är tydligt att hon trivs med sitt jobb. Hon talar entusiastiskt om allt som hon och kollegan Arto Pajuvirta gör och har gjort. Henni flyttade från Helsingfors i Finland till Sverige för 12 år sedan.
- Jag träffade min man här, säger Henni som tidigare jobbat med bland annat marknadsföring och kommunikation.

Hon säger vidare:

- Jag ser mig själv som en global finne. För mig är utveckling att vara en del av omvärlden och att vara en världsmedborgare. Jag kan flytta överallt men bär med mig det finska med stolthet.

Västerås stad blev 2016 utsedd till årets sverigefinska kommun av Sverigefinska delegationen. De belönades med priset för att de varit "modiga".
- Vi har arbetat systematiskt med att utveckla våra processer och metoder och varit kreativa. Man måste våga prova på nya sätt att arbeta och våga ta kalkylerade risker, annars lyckas man inte lika bra. Vi vill skapa en"snackis" för att uppmärksamma de sverigefinska frågorna. Barnen ska få möjlighet att ta till sig information via en upplevelse, genom mat, film, events med mera, berättar Henni.

Kommunen har bland annat tagit fram en animerad film, med lågstadieeleverna som primär målgrupp, som förklarar en aning om barns rätt till sitt minoritetsspråk finskan och den visar hur det kommer sig att det finns så många finnar i Sverige och just i Västerås. Den heter Två språk och ett land och finns på Youtube.

Västerås stad bildade även ett sverigefinskt ungdomssamråd för ett par år sedan som då var det enda i sitt slag i landet.
- Det är jätteviktigt att ha med ungdomarna för att få bättre inblick på hur modern sverigefinskhet kan vara. Sedan är det individuellt med vad finskhet är. Men det viktiga är att man kan göra något av den, att det finns möjligheter.

Västerås stad har också gjort om samrådsgrupperna till temagrupper; förskola/skola, kultur, äldreomsorg och beslutande grupp.
- Inför hösten kommer en del av samrådsarbetet att omstruktureras igen och bli mer aktivitetsbaserad. Vi behöver bli mer dynamiska och få mer input från själva minoriteten. Vi vill ha in idéer som leder till verksamhetsutveckling och inte bara sitta på ett möte för att informera, säger Henni Hellström.

Västerås har upp till 19 000 sverigefinnar och Henni menar att det har varit väldigt nyttigt för Västerås att två personer har arbetat strategiskt med att utveckla det sverigefinska arbetet både internt och externt.
- Vi har arbetat både operativt och strategiskt genom att kartlägga barn i skolan och i förskolan, skapat en informationsfilm, deltagit på evenemang såsom City Festivalen och satsat mycket på intern kommunikation mellan olika förvaltningar och finskt förvaltningsområde, och nyligen har vi tagit nästa steg i kommunikation där vi inkluderar samtliga nationella minoriteter i våra informationsinsatser.

Henni säger vidare:

- Det handlar om så många områden att täcka in och därmed kan jag kan inte låta bli att undra hur min kollega ska ha möjlighet att hinna med arbetet utifrån den stora efterfrågan som finns när mitt projekt tar slut i höst.

Att vara sverigefinne i Västerås är toppen, tycker Henni som inte stött på fördomar utan upplever att bemötandet är bra och att människorna är nyfikna på hennes finska bakgrund och det moderna livet i Finland.
- Västerås har alltid under min tid jag har bott här haft ett bra klimat för sverigefinnar,

Henni har tre barn och hon förstår att det kan vara svårt för föräldrar utan det finska språket att behålla och ge språket vidare till sina barn.
- Jag är utbildad inom interkulturell kommunikation, har intresse för pedagogik och lingvistik och trots det finns det stunder jag undrar hur jag får finskan att överleva i min familj.

- Det finns inte tillräckligt med stöd i lagen för barn inom nationella minoriteter i förskolan, säger Henni som själva talar svenska, albanska och finska med sina barn.

När läroplanen för förskolan ska revideras är det önskvärt att förskolan får tydligare ramar om hur man ska arbeta med nationella minoritetsbarn,menar Henni.
- Det finns flera hundra barn i Västerås som går i förskolan nära sitt hem. Dessa barn behöver mer stöd för att utveckla och behålla sin sverigefinska kultur och sitt nationella minoritetspråk. Finska språket ska revitaliseras och varje familj som tar ett steg närmare finskan, kan räknas som vinst, men för att rädda kvar språket behöver vi mer stöd från politiken.

Henni har huvudfokus i barn i förskolan/skolan samt deras föräldrar, och även inom intern kommunikation i kommunen gällande dessa frågor.
- Vi har vunnit och blivit bästa sverigefinska minoritetskommun 2016 och klättrat hög, men jag är övertygad om att vi kan klättra ännu högre för att se vyn från bergstoppen. Jag och min kollega är ett jättebra team som kompletterar varandra kompetens- och erfarenhetsmässigt och vi arbetar systematisk med lösningsfokus. Att se till att vi alltid är en del av bästa möjliga möte, leder vår väg framåt! avslutar Henni.

MALIN A JUNKKA

 

Här nedan kan du se Henni Hellström presentera sig på finska och kort berätta hur de tänkt i sitt arbete med de sverigefinska frågorna.

Sidan uppdaterad 2017-08-21
En suomi-burgare med rågbröd serverades på skolor i Västersås under Sverigefinnarnas dag.
En suomi-burgare med rågbröd serverades på skolor i Västersås under Sverigefinnarnas dag.

Här hittar du...

...den animerade filmen. Två språk - ett land.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?