Undersökning visar både positiv och negativ bild

Sedan 2012 genomförs strategin för romsk inkludering i Sverige. Den handlar bland annat om hur man ska jobba för att romer ska få samma möjligheter som övriga i majoritetssamhället, till sådant som arbete, bostad och utbildning. Liknande handlingsplaner finns i andra EU-länder och för att hålla samman arbetet och sätta upp gemensamma mål har EU ett ramverk. Det kallas ”EU Framwork for National Roma Integration Strategies”.

Just nu pågår en utvärdering av hur arbetet med strategierna gått hittills. Under några månader sommaren 2017 kunde vem som helst, både organisationer och enskilda, romer och icke-romer, ge sina synpunkter i en enkätundersökning.

Resultaten av enkätundersökningen är än så länge preliminära. De visar en bild som är både positiv och negativ. När de som svarat i undersökningen får frågan om vad de ser för förändring från 2011 fram till idag, säger en majoritet att de inte ser någon större förändring kring områdena arbete, hälsa, bostad eller diskriminering. Däremot uppger nästan hälften av de svarande att utbildningssituationen för romer har förbättrats. Undersökningen bekräftar att romer fortfarande möter svårigheter i samhället på grund av diskriminering och negativa attityder.

Samtidigt tycker många av de som svarande att EU har en väldigt viktig roll i arbetet. En majoritet menar att EU:s ramverk skapat positiva förändringar, till exempel genom att det utvecklats policys för romsk inkludering på EU-nivå och att mer av EU:s pengar numera går till projekt som motverkar diskriminering och verkar för romsk inkludering.

Bilden som kommer fram i undersökningen gör ingen förvånad, säger Andrés Zanzi. Han är ämnesråd på enheten för diskrimineringsfrågor på Kulturdepartementet och har i flera år jobbat med frågor som rör romsk inkludering.
– Det är inga nyheter, det överensstämmer med den bild Sveriges regering har. Det är bara bra att det bekräftas och blir tydligare, utifrån vad det romska civila samhället anser.
Han tycker att det är bra att strategierna utvärderas. För om bara ett par år, år 2020, löper ramverket ut. Innan dess måste man prata igenom vad som ska hända efteråt.  

– Jag föreställer mig att den här typen av utvärderingar, som ger en bild av läget, är väldigt viktiga underlag i de fortsatta diskussionerna inom EU. Det finns inget sagt ännu, men jag tippar på att diskussionerna kommer att komma igång på allvar under 2019, säger Andrés Zanzi.

Han säger också att EU:s arbete präglas av vilket land som sitter som ordförande i EU-kommissionen. Just nu är Bulgarien ordförande, därefter följer Österrike och Rumänien.
– Alla dessa länder har visat att de vill lyfta frågor som rör romers rättigheter. Och då är resultaten från de här undersökningarna viktiga underlag.

MALIN A JUNKKA