Artiklar

Stor utmaning revitalisera meänkieli

Elva elever läser meänkieli på Raketskolan i Kiruna. Men med endast en timme i veckan är det  en tuff utmaning att försöka ta plats intill majoritetsspråket och även engelskan som kommer allt lättare för barnen.

Barnen som läser meänkieli har oftast mor- eller farföräldrar som pratar meänkieli eller så har de stugor i Tornedalen, säger läraren Mona Mikko som är en av dem som håller i meänkieli-lektionerna på skolan.
- Jag har rötter i Tornedalen och har läst meänkieli på Umeå universitet, berättar hon.

När minoritet.se kommer på besök är det en decimerad skara barn som ska ha meänkieli-lektion i förskoleklassen. Många är sjuka så här i februari. I förskoleklassen handlar det mest om att lära sig vardagliga ord och ramsor på språket. De börjar med att gå igenom veckodagarna.
- Vad är onsdag på meänkieli? undrar Mona Mikko.

Olle Fors svarar snabbt:
- Wednesday men rättar sedan sig själv.

Mona Mikko säger att engelskan kommer allt lättare för barnen då den ofta används i spel på dator och surfplattor. Meänkieli är inte alls lika synlig i vårt samhälle.

En timme i veckan träffas eleverna för att halektion i ämnet. Barnen är rörande överens om varför meänkieli är bra att läsa och Lisa Lindstedt sätter ord på det:
- Då kan vi veta vilka hemligheter mamma och pappa pratar om. 

Olle Fors säger:
- Och jag kan förstå när mamma pratar med moffa.

Barnen har också lärt sig vad färgerna heter på meänkieli och på Raketskolan tillämpar de också språkbad vilket innebär att de försöker prata meänkieli i andra situationer på skolan än på själva lektionen, exempelvis i matsalen och i klassrummet när de har andra ämnen.

Intresset för språket har ökat något, säger Mona Mikko. 
- Det är sjätte året som vi har meänkieli här på skolan och fler och fler får upp ögonen för det.

Kaisa Edvinsdotter arbetar som modersmålslärare på Språkcentrum i Kiruna kommun. Hon fungerar som ambulerande lärare i finska och meänkieli. 
- Just nu har jag 70 elever på tre av centrala Kirunas sju skolor.

Kaisa var med och startade upp en avdelning på förskolan Lilla Björn i Kiruna där man enbart talar finska och meänkieli med barnen. Hon har sett intresset öka under åren, särskilt för finska och attityden gentemot språken är annorlunda jämfört med förr. Barnen är stolta över det och det är inte längre en skam att gå iväg och läsa finska.

Men det är svårt att lyckas med revitaliseringen och många elever, särskilt killar, hoppar av modersmålsundervisningen på högstadiet.
- Med endast timme i veckan drunknar språken i majoritetsspråket. Det är alldeles för sällan. 

Kaisa skulle gärna se att modersmålsundervisningen ingick i timplanen.
- Det hade underlättat för oss. Många elever vill inte gå ifrån sina "vanliga " lektioner och missa något. Och att läsa efter skoltid är svårt. De flesta vill hem och har bråttom till träningar. Och att välja modersmål på elevens val är inte så lätt. Det är hård konkurrens från andra roliga ämnen.

Minoritet.se frågar Kaisa hur hon själv håller uppe sin entusiasm:
- Ja, det funderar jag själv på ibland men man måste vara en eldsjäl. När jag själv kom till Sverige ville jag bara vara svensk och då fanns inte kunskapen om tvåspråkighet. Jag har själv missat att lära ut finskan till mina barn. De kan ju språket men inte helt och hållet, säger hon innan hon ilar iväg till sin nästa lektion.

MALIN A JUNKKA



 

Sidan uppdaterad 2018-02-28