Själens röst - en modern judisk bönbok

Siddur Kol Haneshama, själens röst, är en modern siddur (den judiska bönboken) med parallella texter på svenska, hebreiska och transkriberad hebreiska. Den innehåller också introducerande faktatexter om judisk tradition, dess seder, riter, texttolkningar och liturgi.

En siddur är, bredvid Bibeln och Talmud, en av de skrifter som utgör grunden för den judiska traditionen. Den utgör både ett litterärt, kulturellt och religiöst arv.
- Siddur Kol Haneshama vill vara en öppen port, inkluderande och inte exkluderande, en ingång till judendomen och judiskt liv – inte minst för den som finner den judiska gudstjänsten sluten och svårtillgänglig. Med sina förklarande texter riktar den sig till alla som vill delta i eller veta något om judisk bön och om sabbatsfirandet. Men den berättar också om andra aspekter av judiskt liv, som det judiska året med dess olika helger och om hur avgörande livshändelser – födelse, vuxenblivande, äktenskap, död ­– har sina särskilda traditioner och ceremonier.  Vi har också ett kapitel om hur man firar shabbat i hemmet – med bland annat massor av sabbatssånger, säger Eva Ekselius, bönbokens huvudredaktör, översättare och författare till alla faktatexterna.

Enligt Eva Ekselius skiljer sig en progressiv bönbok från exempelvis den som används i ortodoxa synagogor genom att den anpassat sin tolkning till vår tids kunskap och förståelse. Sådant som uppfattas som anstötligt har tagits bort eller reviderats.

I bönboken tackas inte längre, som i en traditionell siddur, Gud för att han (!) ”inte gjort mig (!) till kvinna”, det talas inte om kropparnas uppståndelse, man ber inte om att templet med offerkulten ska återuppstå.
- I översättningarna försöker vi luckra upp stereotypa gudsbilder, vi har istället en mångfald sätt att tala om G-d/JHVH, som ”livskraften i världsalltet”, ”skaparen i världen”, ”den Evige”, ”anden” och ”livgivaren” etc. Vi försöker undvika bilder som är alltför antropomorfa (människoliknande) eller bundna till ett bestämt kön. Vi nämner konsekvent matriarkerna, Sara, Rebecka, Rachel och Lea, bredvid patriarkerna Abraham, Isak och Jakob, och talar också om Shechina, den ”feminina” aspekten av gudomen som också är gudsnärvaron i skapelsen, förklarar Eva Ekselius.

Hur klarar man balansen mellan tradition (många texter är cirka 2 000 år gamla) och förnyelse?

- Nästan varje val i översättningen handlar om detta, säger Eva Ekselius. Texterna ska tala till oss med samma samtida friskhet som de hade när de skrevs. Språket måste förnyas och moderniseras för att bevara den.

Hon säger vidare:

- Ett alltför ålderdomligt språk blir som spindelväv, det lägger sig som en hinna av nostalgi över texten. Men samtidigt är det alltid en ömtålig balans mellan keva, att hålla fast vid ”hur vi alltid har gjort”, och kavana, att med uppriktig känsla kunna vara närvarande i bönen.

Arbetet med att ta fram en ny bönbok har i princip pågått sedan 2005 då den första progressiva siddurn, ett litet häfte, producerades. Den byggdes ut till en lite större häftad bok något år senare.

Den hade parallella texter på hebreiska, svenska, transkriberad hebreiska och engelska – men nu har engelskan offrats för att istället ha faktatexter där. Fram till 2011 arbetade man med att samla material till en större siddur. Men planerna lades på is när den nye rabbinen David Lazar kom.
- Han tyckte inte att vi skulle konkurrera med samtidiga gudstjänster och vi tyckte att han med sina kabbalat shabbat (fredagsgudstjänster) gjorde precis det som vi ville göra – men han gjorde det så mycket bättre! Så under hans tid lade vi i praktiken ner våra egna gudstjänster och även arbetet med en ny siddur. Men läget förändrades när han fick sluta. Nu har Stora synagogan i Stockholm snarare närmat sig ortodoxin, vi behövs på nytt och sedan tre, fyra år har jag arbetat med att få fram en ny siddur, mycket större och mera innehållsrik än de tidigare, säger Eva Ekselius.

Bönboken kan köpas genom Adlibris och Bokus, den finns i Kosherian (Riddargatan 3–5) och kan också beställas genom bokhandeln.

JOHN GRADOWSKI

 

Sidan uppdaterad 2018-11-02

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?