"Romer måste bli synliga och få inflytande"

Romer i Haninge döljer sin identitet för att skydda sig mot diskriminering och fördomar.
- Det viktigaste är att romer får inflytande i samhällsfrågor och bättre kommer in på arbetsmarknaden, menar Gregor Kwiek, processledare för romsk inkludering i Haninge kommun.

I Haninge kommun bor det uppskattningsvis 700 romer, varav den största gruppen lovari kom från Polen och Ryssland på 70-talet. En rätt stor grupp bland romerna är väl integrerade i det svenska samhället och har jobb, säger Gregor Kwiek.
- Här har funnits romer så länge Haninge kommun har funnits, konstaterar han.

Men nästan alla romer döljer sin identitet – att man är rom. Den egna identiteten har hindrat många bland dem att ta del av sina möjligheter och rättigheter. Romer döljer sitt rätta jag när det handlar om bostad, arbete och vård av rädsla för antiziganism som diskriminering och fördomar. Det gäller äldre som yngre – och även barnen. Tilliten till myndigheter och samhällsinstanser i gruppen är låg. Det innebär att många är dåligt informerade om vilka rättigheter de har, och vilket stöd som till exempelarbetsförmedling och vårdcentral kan ge.

Modersmålsundervisningen har tidigare legat helt nere. Romska familjer menade att deras barn behandlades annorlunda på skolorna och valde att ta bort sina barn från undervisningen. I och med arbetet med inkluderingen är undervisningen tillbaka meden modersmålslärare i romska som idag undervisar åtta barn.

Skolan är en nyckelsektor och en av de romska brobyggarna är mycket ute på skolorna i dialog mellan skola, elever och deras familjer för att finna lösningar till problem som kan komma upp. Det kan till exempel handla om läxhjälp, handledning eller extra stöd i svenska eller romska till en elev.
- Ett bra exempel på integration är danskurser för barn som den romska kulturföreningen i Haninge anordnar, menar Gregor Kwiek.

Han säger vidare:

– Det blir en blandning av icke-romska och romska föräldrar som möts, pratar och lär känna varandra och tar del av romsk kultur. Danskursen leds av Armando Kwiek, en av två ungdomsambassadörer som börjat sitt ettåriga arbete i höst. Det är angeläget att också unga romer i handling driver och gör något själva.

Ambassadörernas arbete riktar sig till romska ungdomar och barn i Haninge för att hjälpa dem i skolan och bygga relationer.

Den andra ungdomsambassadören, Jaquiline Kwiek, arbetar med en utställning i ord och bild om romsk kultur och historia till kulturhuset i stadsdelen Jordbro.  Utställningen innehåller även föremål, exempelvis en romsk vagn, kläder. Skolorna i Haninge kommer att bjudas in för att lära om romer och Jaquiline Kwiek blir besökarnas guide genom utställningen. Det är ett sätt att arbeta för att stärka identiteten genom att visa på romsk kultur.

2014 kom regeringens vitbok, som behandlar övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Ungdomsambassadörerna vill sprida vitboken till skolorna via utställningen med hopp om att fler engagerar sig mot diskriminering och rasism mot romer.

Dialog och delaktighet är bärande i strategin för romsk inkludering i Haninge.
– Vi kan bara ändra strukturer om romer själva är delaktiga. Det kommer ta tid och det viktigaste är att romer får bli delaktiga och har inflytande i samhällsfrågor eftersom historiskt har de levt i ett utanförskap,betonar Gregor Kwiek.

Romer måste bli mer synliga och involveras i arbetslivet på alla möjliga sätt, i olika delar av kommunens förvaltningar, menar Gregor Kwiek.
– Romer finns i dag anställda på skolor och fritidsgårdar i kommunen. De kan i sin tur påverka arbetskamrater och lättare föra ut kunskap, ge en positiv bild av romer och romsk kultur för att motverka fördomar och diskriminering.

Anställda med romsk bakgrund vid arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsenhet skulle kunna bli nyckelpersoner med uppsökande verksamhet, utbildningsinsatser som är riktade mot romer, tror Gregor Kwiek.

Haninge växer snabbt och har stor inflyttning och det saknas personal inom skola och fritidssektor. Många vuxna romer saknar dock lämplig utbildning i brist på studietradition. Det gäller inte minst kvinnor.
- En bra och långsiktig modell vore därför anställningar om 50 procent som kombineras med 50 procent studier, säger Gregor Kwiek som hyser viss optimism om att kunna genomföra strategin på sikt.


Hur kan man skapa strukturer i förvaltningen som säkerställer romers deltagande?

- Vi har bland annat en arbetsgrupp inom socialförvaltningen som tar fram en handlingsplan för hur socialsekreterare kan arbeta mot målgruppen, exemplifierar Gregor Kwiek.

Och säger också:

-
Men det kanske starkaste sättet att involvera kommunens anställda i arbetet är att de får möta målgruppen och jobba närmare med problemen och frågorna direkt på fältet.

För att kunna förverkliga romsk inkludering behöver fler romer bli medvetna om sina rättigheter. Kommunens kommunikation är ett måste i arbetet, som dialog- och informationsträffar med kommunen där romer kan diskutera och lyfta fram problem och frågor. På kommunens romska hemsida handlar mycket av kommunikationen om korta informativa filmer.
- Vi vill berätta på romska om hur olika kommunala förvaltningar och myndigheter fungerar, vilken service de kan ge till romska grupper - exempelvis hur vården fungerar. På intranät och kommunens hemsida kan kommunanställda och allmänhet få lära sig mer om romer och romsk kultur, säger Gregor Kwiek, som själv ofta är ute och föreläser om romsk kultur och historia.

ROLAND ASPLUND

Sidan uppdaterad 2017-10-23

Fakta

2016 fick Haninge medel från Länsstyrelsen i Stockholm för att bli utvecklingskommun för romsk inkludering.

Ansvarig för romsk inkludering i Haninge är processledare tillsammans med brobyggare på enheten för strategisk planering vid kommunstyrelseförvaltningen. De har ett nära samarbete med kommunens nationella minoritetssamordnare.
I höstas har även två ungdomsambassadörer kommit med i arbetet.

 

Läs mer!

Romsk inkludering. Fem pilotkommuner. Goda exempel
Regeringens strategi för romsk inkludering

 

" Unga romer har generellt svårt att klara sin utbildning och fixa jobb. Flera känner sig utstötta. Vi ska se vad deras problem och behov är och stödja dem med bland annat med språket", säger Armando Kwiek och Jaquiline Kwiek. Foto: Roland Asplund
" Unga romer har generellt svårt att klara sin utbildning och fixa jobb. Flera känner sig utstötta. Vi ska se vad deras problem och behov är och stödja dem med bland annat med språket", säger Armando Kwiek och Jaquiline Kwiek. Foto: Roland Asplund

Här hittar du mer information..

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?