Projektet med romska hälsoinspiratörer - en framgång

Borås har utbildat 30 romska hälsoinspiratörer. Med start under hösten kommer de var för sig att leta upp andra romer och undervisa bland annat om hur man kan äta nyttigare eller sluta röka.

 

Projektet bygger på en ringar-på-vattnet-princip. De 30 hälsoinspiratörerna i Borås utbildas för att sedan, var för sig, sprida kunskap i sina nätverk på fritidsgårdar, i skolor eller kanske föreningar. Var och en styr sin egen agenda.

Över 300 har hittills utbildats i landet och fler är på gång. Robert Simonovic, själv rom och samordnare för Borås så kallade brobyggarteam förklarar:
- Romer har sämre hälsomässiga förutsättningar än andra. Därför behövs kunskap om hälsa, säger Simonovic och fortsätter:

- Romer har generellt svårt att prata, ens inom med de närstående, om sjukdomar och hälsa. Man tar alldeles för sent kontakt med vården. Det har både med kultur och kunskap att göra. Min uppfattning är att okunskapen väger tyngre än kulturen. Med kunskap kommer man att kunna hantera sin hälsa bättre.

Projektet löper som en stafett mellan olika orter och det drivs av Romska ungdomsförbundet i samarbete med länsstyrelser och kommuner.

De 30 hälsoinspiratörerna i Borås har utbildats enligt ett beprövat koncept under fyra helger.

Innehållet i utbildningen rör bland annat tobaks- och kostvanor, motion, kvinno- och tandhälsa samt vissa former av beroende som till exempel spelberoende. Romska hälsoinspiratörer har utbildats sedan 2015. Ett projekt har avslutats i Gävle. Därefter tog Borås över, det är examen i höst, och sedan flyttar det till Örebro. Gävles romska förening är väldigt nöjd med utfallet.
- Det var en mycket lyckad satsning, sammanfattar Abedin Denaj, ordförande i Gävles romska förening.

Han berättar att satsningen var riktad mot ungdomar men att den drog med sig flera generationer.
- Vi hade i gruppen yngre personer som i diskussioner om ohälsa frågade efter psykologer som de kunde diskutera med, berättar Denaj.

Det ordnades via en ungdomsmottagning och i samband med detta började äldre kvinnor i gruppen att ställa frågor om gynekologi. Projektet värvade då en barnmorska vilket också hjälpte kvinnorna till personliga kontakter.
- Det var ett stort steg i och med att allt liknande är tabubelagt att prata om bland romer. Som ett resultat av satsningen har en romsk kvinnogrupp startat. Romer umgås mer med varandra i dag än innan projektet och det är en stor framgång, säger Denaj.

Hela utbildningen av hälsoinspiratörer har dragits igång av Romska ungdomsförbundets ordförande Erland Kaldaras.
- Jag har under många år sett fysisk och psykisk ohälsa bland romer. Eftersom varken socialen, arbetsplatser eller skolan gjorde något åt situationen så vi tog tag i det, säger Kaldaras och fortsätter:

- Romer i Sverige har en medellivslängd som är minst tio år kortare än medel-Svensson och det är ett resultat av både okunskap och utanförskap. Det kostar på att hela tiden ha ångest och vara rädd att förlora sitt jobb eller sin bostad och att tvingas dölja sin identitet.

Kaldaras berättar att romer i ett 40-tal kommuner och föreningar gått kursen. I vissa fall, som i Gävle och Borås, har det varit riktade punktsatsningar. Representanter från andra kommuner har deltagit i gemensamma sammankomster.

Gör hälsoinspiratörerna skillnad?

- Ja, det handlar om små förändringar i vardagen, förändringar som kan göra stor skillnad.

Några har bytt läsk mot vatten, andra börjat ta promenader i stället för att åka bil och det finns exempel där barn bytt tv-spel mot fotboll. Men det har också handlat om de stora existensiella frågorna och kunskap om psykisk ohälsa.
- Inspiratörerna gör folk medvetna om vilka val det finns och många lever tack vare det  er hälsosamt. Projektet är en stor framgång och jag är glad att det kom igång, säger Kaldaras.

ANDERS BOSTRÖM

 

Sidan uppdaterad 2018-09-24

Fakta

2012 tog regeringen ett beslut om romsk inkludering. Det gick ut på att den som föddes 2012 på sin 20-årsdag ska ha likvärdiga möjligheter som icke-romer. Som ett led i det beslutet följer en nationell satsning på hälsoinspiratörer.

Folkhälsoinstitutet har bland annat visat att romska flickor och kvinnor har sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen.

Projektet att utbilda hälsoinspiratörer har pågått sedan 2015. Utbildningen har skett på ett mindre antal orter men nått ett 40-tal kommuner.

Projektet leds av Romska ungdomsförbundet i samarbete med bland annat länsstyrelser, regioner, kommuner och Lunds universitet.

Projektet skapar hälsoinspiratörer som kan fungera som resurspersoner och utbildare och sprida kunskap. Det övergripande målet är en förbättrad hälsa bland romer.

Borås och Gävle är två av de så kallade utvecklingskommunerna som från 2016 ska medverka till romsk kommunal inkludering. De övriga är Uppsala, Stockholm och Haninge.

 

 

Abedin Denaj. Arkivfoto: Roland Asplund
Abedin Denaj. Arkivfoto: Roland Asplund

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?