"Politikerna ser det som en gest att ge tillbaka det staden fått i decennier"

Kul att se dig, nice to see you och kiva kun tulit.
Borås textilmuseum hälsar sina besökare på tre språk varav det ena är finska. Och sen följer konsekvent alla texter i museets utställning på de tre språken. Att finska är med visar hur bra Borås lyckats som finskt förvaltningsområde.

Textilindustrin har i århundraden varit Borås signum och från mitten av nittonhundratalet var näringen starkt beroende av den finska invandringen. Annica Cross, intendent på museet, såg det som en självklarhet att sätta texterna på utställningarna på finska.

Vilket glädjer Paula Wendell. Paula är verksamhetssamordnare på kommunen och den som leder arbetet med att förverkliga intentionerna med ett förvaltningsområde. Borås blev som första kommun i Västra Götaland ett finskt förvaltningsområde 2010.

I dag har kommunen förutom texterna på textilmuseet också ett väl inarbetat system i äldrevården med sammanlagt 30 demensplatser, och sex platser inom den somatiska sjukvården för finskspråkiga. Nu finns också en finskspråkig förskoleavdelning.
– Politikerna är eniga över partigränserna om att satsa för att behålla det finska språket och kulturen. Och för att det målet ska nås måste satsningen ske på barnen. De ser det som en gest att ge tillbaka det staden fått i decennier, säger Paula Wendell.

Förskoleavdelningen finns bland andra avdelningar på en nybyggd centralt placerad förskola. I gruppen är det barn och barnbarn till finska invandrare som i varierande grad fått med sig finskan hemifrån.

Avdelningen är ännu inte fullbelagd, men politikerna sa från början att det spelar ingen roll hur många som är anmälda, för här krävs en startsträcka. Och enligt förskolechefen Vivi-Ann Weineland står flera barn på tur nu när avdelningen blivit mera känd. 

En stor del av framgången med att införliva lagen gällande förvaltningsområde i Borås kommun stavas just Paula Wendell. Själv invandrad från Finland, kom hon till Borås i slutet av sextiotalet för att sy kläder på Algots syfabrik. Via dåvarande Invandrarbyrån och tolkarbete kom Paula så småningom till kommunens servicekontor och därifrån som verksamhetssamordnare. Paula har med sina erfarenheter, värdefulla kunskaper och sitt stora kontaktnät lyckats få till ett bra samråd mellan politiker, tjänstemän, de finska föreningarna och andra intressenter. Alla samråd sker kring ett tema, eller område. Ett samråd rör äldrevården, ett annat kultur, film, teater och litteratur.

För att få alla med på noterna har Paula ordnat studieresor till Finland för politiker och tjänstemän. Vid fem tillfällen har hon samlat ihop ett tjugotal personer, alltså sammanlagt ett hundratal.
- Vi börjar alltid med en ett besök hos Länsstyrelsen i Stockholm, där en handläggare redogör för lagen. Alla har förstås redan fått information här hemma, men det funkar inte att skicka ut ett papper eller ett mejl med texten, konstaterar Paula Wendell.

Reaktionerna har varje gång varit: Detta hade vi inte en aning om.
– Det måste till en redogörelse på plats, då blir alla medvetna om vad som gäller. Sen har vi fortsatt till Finland och besökt förskolor, skolor och andra institutioner.

Hon säger vidare:

– I Finland är allt i offentligheten textat på båda språken, även om de svensktalande bara utgör sex procent. Så hur svårt kan det vara att göra samma sak här, undrar Paula Wendell.

Så visar hon stolt upp hur hon fått till tvåspråkig skyltning på kommunhuset i Borås.
– Nu börjar det gå upp även för majoritetsbefolkningen här, att vi faktiskt är tvåspråkiga vi också.

BITTI INGEMANSSON

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2015-02-05

Fakta

Borås har 107 000 invånare och tre stadsdelsnämnder.

Cirka 13 procent av befolkningen beräknas ha finsk anknytning.

Finsk förvaltningskommun sen 2010.

Finsk förskoleavdelning. Vårdplatser för finskspråkiga: 30 demensplatser, 6 somatiska.

Rikt kulturutbud på finska, stans biograf visar finska filmer. 


Vivi-Ann Weineland är förskolechef där den finska avdelningen är. Hon har varit med på studieresa i Finland.
– Det är angeläget att jag kan förklara och motivera för kollegor och föräldrar varför vi har en finsk förskoleavdelning. Det handlar inte bara om språket, det är också kultur och tradition som förmedlas, säger hon.




Texter på Textilmuseet. Att texterna här skall vara på finska är en logisk följd av att så många tidigare textilarbetare är från Finland.
Foto: Bitti Ingemansson

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?