Om svensk minoritetspolitik - 2010 skärptes lagen

I december 1999 fick Sverige en minoritetspolitik efter ett enhälligt beslut i riksdagen. 2010 förstärktes lagen om de nationella minoriteternas rättigheter med ytterligare åtgärder. Men än i dag har många svårt att skilja på integrations- och minoritetspolitik.

Sverige har fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar. Samerna har dessutom erkänts som Sveriges urbefolkning.

Att just de här minoriteterna blev utsedda till nationella minoriteter beror på att de är folkgrupper som skiljer sig från majoritetsbefolkningen, har en uttalad samhörighet, egen identitet och har funnits i landet i hundratals år, för samernas del handlar det om tusentals år. Man brukar säga att de nationella minoriteterna har funnits sedan eller innan statsbildningen Sverige 1523 på Gustav Vasas tid.

De fem nationella minoriteterna har egen kultur, eget språk och judarna även en egen religion. Med minoritetspolitiken ville staten ge minoriteterna en chans att bevara, främja och utveckla språk och kultur. Och i december 1999 beslutade en enhällig riksdag att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Man fattade beslut om en minoritetspolitik och erkände de fem minoriteterna och deras språk.

Målet var att skydda och stötta de nationella minoriteterna och deras språk och kultur och det infördes förvaltningsområden i kommuner med många nationella minoriteter, främst i Norrbotten. Men efter några år stod det klart att minoritetspolitiken inte riktigt nått fram. Bara några få kommuner ingick i förvaltningsområdet. Kommuner som inte ansökt om att få bli förvaltningsområde insåg inte att förpliktelserna gällde i hela Sverige, att ansvaret att informera om rättigheter och skyldigheter och att ha samråd var ett krav som måste uppfyllas av alla.

2009 presenterades därför en skärpt minoritetspolitik med tydligare åtgärder. Och 1 januari 2010 kom den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråken. Nu började kommunerna i landet inse att det fanns fördelar, inte minst ekonomiska, med att vara aktiv och allt fler lämnade in ansökningar om att få bli förvaltningsområde.

I den nya lagen finns klara direktiv om att främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken, att stärka minoriteternas egenmakt och inflytande, att arbeta mot diskriminering och att leva upp till de åtaganden som Europarådets minoritetskonventioner innebär.

Trots kunskapsspridningen, större uppmärksamhet och aktiva insatser i kommunerna finns det fortfarande missförstånd kring minoriteterna. Många blandar ihop integrations- och minoritetspolitiken. Integration handlar om att integrera invandrare i det svenska samhället. De nationella minoriteterna är inte invandrare, de har funnits så länge Sverige funnits och de är väl integrerade. För dem handlar det om att upprätthålla och bevara sin kultur och sitt språk.

Man kan säga att minoriteterna fått en form av upprättelse efter att ha blivit marginaliserade, osynliggjorda och bortträngda. 1809 när Sverige delades kom diskussionerna om vem som var svensk och den tidens politik blev ödesdiger för dagens nationella minoriteter. Inte minst skolpolitiken i slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet när barn förbjöds att prata samiska, finska och meänkieli gav konsekvenser för identitet, språk och kultur i generationer.

Minoritetspolitiken bygger på att man ska få vara ”annorlunda” jämfört med majoritetsbefolkningen. Man ska få ha sin egen kultur och sitt eget språk. Minoritetspolitiken är också en viktig del av Sveriges arbete för att leva upp till de mänskliga rättigheterna.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

Sidan uppdaterad 2015-08-20

Fakta

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget är myndigheterna som har ansvar för att samordna och följa upp hur lagen efterlevs i Sverige.

Hittills har tre statsråd varit ansvariga för den nationella minoritetspolitiken: Nyamko Sabuni, fp, Erik Ullenhag, fp och nuvarande Alice Bah Kuhnke, mp.


Alice Bah Kuhnke. Foto: Regeringskansliet

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?