Artiklar

Ny lagstiftning ska säkra rättigheter

Regeringen har nu fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag för att säkra de nationella minoriteternas rättigheter. Den 27 februari beslutade Lagrådet att lämna förslagen utan erinran.

 

Förslagen tar sin utgångspunkt i Utredningen om en stärkt minoritetspolitiks betänkande Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) som presenterades i november 2017.
– Nu säkrar regeringen de nationella minoriteternas mänskliga rättigheter, inte minst när det gäller möjligheterna att bevara och vårda sitt språk, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Förslagen i lagrådsremissen är en del av den fortsatta inriktningen på regeringens samlade minoritetspolitiska strategi där systematik, långsiktighet och de nationella minoriteternas egenmakt är nyckelfaktorer framöver.

Några av de förslag som finns i det som nu lämnas över till Lagrådet är:

För att stärka det grundläggande skyddet enligt minoritetslagen, lämnas följande förslag:

  • Alla kommuner och landsting föreslås vara skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.
  • Det ska tydliggöras att skyldigheten att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt lagen är ovillkorlig för kommuner och landsting och statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.
  • Rätten att använda sig av sitt minoritetsspråk vid skriftliga kontakter med vissa myndigheter ska även omfatta meänkieli.
  • Diskrimineringsombudsmannen ska tas upp bland de myndigheter som enskilda alltid har rätt att kontakta skriftligen på finska, meänkieli eller samiska, liksom Arbetsförmedlingen i ärenden där den enskilde är part.

För att förbättra möjligheterna till förskoleundervisning på finska, meänkieli och samiska inom förvaltningsområdena lämnas följande förslag:

  • Regleringen om rätt till förskola på minoritetsspråken förs över till skollagen.
  • En kommun ska erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i förskola eller annan pedagogisk verksamhet där hela eller en väsentlig del bedrivs på språken.
  • För att synliggöra efterfrågan ska kommunerna tillfråga alla vårdnadshavare som ansöker om förskola eller annan pedagogisk verksamhet om de önskar sådan plats på minoritetsspråken.

För att stärka rätten till äldreomsorg på minoritetsspråken lämnas följande förslag:

  • Rätten till äldreomsorg på finska, samiska respektive meänkieli ska gälla hela eller en väsentlig del av verksamheten, istället för hela eller delar av verksamheten på språket som gäller idag. För kommuner utanför förvaltningsområden gäller detsamma om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket.
  • Rätten till äldreomsorg på minoritetsspråk utanför förvaltningsområde utsträcks till romani chib och jiddisch.
  • Kommunerna ska inom ramen för äldreomsorgen på minoritetsspråket beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet, något som många gånger kan ha minst lika stor betydelse som språket.
  • Kommuner ska informera den som ansöker om bistånd om möjligheten till äldreomsorg på minoritetsspråk.

Ytterligare förslag som lämnas:

  • En bestämmelse som tydliggör vad samråd enligt lagen innebär.
  • En bestämmelse ska införas som anger att förvaltningsmyndigheter särskilt ska främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem.
  • En bestämmelse som anger att det ska krävas synnerliga skäl för utträde ur förvaltningsområde föreslås.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

MALIN A JUNKKA

 

 

Sidan uppdaterad 2018-11-23