«Nationella minoriteterna är min viktigaste fråga»

Alice Bah Kuhnke har ambitionen klar – hon tänker göra avtryck under sina fyra år som ansvarig minister för de nationella minoritetsfrågorna.
- Jag säger till mina medarbetare att nu kör vi! Vi ska slå ner våra pålar så djupt att det blir jobbigt för någon som kommer efter.

Hon har mer eller mindre fått order från sin stab om att inte låta känslorna ta överhanden på jobbet. Men det rådet verkar inte bita på kultur- och demokratiministern som under en timmes intervju hinner skratta, torka bort tårar och bli svart i ögonen. Hon hymlar inte med att hon väntat på sin chans att få göra skillnad och när det stod klart att hon skulle få ta hand om de nationella minoritetsfrågorna passade det miljöpartisten perfekt.
- Det var ingen slump att mitt engagemang och min övertygelse om hur vi skapar en hållbar värld och min tro på allas lika värde att den nu får möjlighet att kanaliseras över de politikområden jag har, över minoritetspolitiken och urfolkspolitiken.

Alice Bah Kuhnke säger att de nationella minoriteterna är hennes viktigaste fråga. Efter fem månader på posten har hon hunnit träffa företrädare för de fem grupperna. Hennes första ministerbesök gjordes på Sametinget i Kiruna och hon spenderade flera dagar på Jokkmokks marknad. I hennes rum som precis ska renoveras ligger segertrofén, ett renhorn, från renracet och hon pratar entusiastiskt om loppen.

I Jokkmokk fick hon information om konflikterna mellan gruv- och rennäringen och hon såg rörd och berörd på systrarna Märaks manifestation där Mimies hår skars av med en kniv. Vilket fick Säpo att ingripa. Men Alice Bah Kuhnke med ett eget förflutet som aktivist var inte orolig för en sekund. Hon säger att hon förstår att alla har sina metoder och att man också behöver ”spela på alla tangenter” för att försöka skapa en förändring. Konflikten mellan rennäring och gruvnäring har fått de ansvariga departementen att mötas och tala om lösningar. Ministern säger att hon väljer att prata om att det finns en dynamik istället för problematik.
- Det finns krafter som nu som börjar gå åt samma håll. Nu sitter vi i ständiga möten. Och det beror inte minst på alla aktiviteter som sker i samhället och att samerna inte låtit sig kuvas under århundraden utan fortsätter att protestera och kräva sina rättigheter.

Landsbygdsminister Sven-Erik Buchts och Alice Bah Kuhnkes statssekreterare har gått igenom allt som man vill förändra under mandatperioden.
- Det är ju fortfarande så att vi inte har löst alla utmaningar, det återstår mycket men nu har vi en dialog och vi har en dagordning med tydligt satta mål. Vi talar om ILO 169 och urfolkens rättigheter. När vi går till val 2018 vill jag att väljarna ska se om regeringen har förbättrat samernas möjligheter till liv och stärkt möjligheterna till egenmakt och att kunna utvecklas i sin kultur. Jag vill inte stå där 2018 och säga: nej, det är samma.

Alice Bah Kuhnke har en mandatstrategi för de kommande fyra åren. Hon tar FNs och Europarådets skarpa kritik mot Sverige på största allvar och säger att det ska tas fram en mänskliga rättigheter-strategi.

Hon vill inte gå in på detaljer i mandatplanen eftersom det vore att avslöja politiska strategier i nuläget.
- Jag har en hel kortlek att spela ut och det gäller att spela ut den rätt.

Men om väljarna inte vet vilka planer ni har så kan de heller inte ställa er till svars 2018 för att ni inte genomfört era löften?

- Det förstår jag. Det jag har sagt hittills är att vi har höga ambitioner att förbättra och tydligt förflytta samernas rättigheter och minoritetspolitiken i stort. Jag är tacksam för att FN och Europarådet är så oerhört tydliga och börjar tappa tålamodet. Vi ska förflytta men exakt vad och hur kommer jag kunna precisera så småningom.

Övergripande är i alla fall att minoritetspolitiken och minoriteternas mänskliga rättigheter respekteras och att deras möjligheter att leva i majoritetssamhället ska förbättras.

Alice Bah Kuhnke skärper tonen när hon talar om partier och människor som agerar enligt övertygelsen att demokrati handlar om majoritetens rätt att bestämma över minoriteten och att majoriteten skulle ha företräde i samhället. Och ibland möts hon av kritik för det. ”Varför ska det daltas?” ”Varför ska vi ha en politik för de nationella minoriteterna, de är ju inte så många.”, säger folk.
- Förstår du?! För få! Som att antalet spelade roll. Så det ska handla om hur många man är för att få sina rättigheter tillgodosedda.

Hon skrattar till och skakar på huvudet, men blir snabbt allvarlig när hon förtydligar sig.
- Det handlar ju förstås inte om att minoriteterna får mer än andra. Det är ju den totala motsatsen. Det handlar om att minoriteterna ska få en möjlighet att trots majoriteten bli respekterad och trots majoriteten ha mänskliga rättigheter.

Ministern är medveten om att det handlar om okunskap men djupare än så ligger grundläggande värderingar i samhället. Och de kan bara förändras genom att öka kunskapen och förståelsen. Att få bukt med rasism, intolerans och förtryck är ingen liten uppgift. Hon säger att skolan har ett stort ansvar.
- Vi behöver förbättra lärandet i sak när det gäller språk, lärare, lärarutbildningar och läromedel men också bredda kunskapen om våra minoriteter för alla.  Jag är tacksam över att utbildningsminister Gustav Fridolin delar min uppfattning om hur vi ska arbeta med frågan.

Alice Bah Kuhnke tycker inte att de nationella minoritetsfrågorna skötts tillräckligt bra. Inte bara under de senaste åtta åren, utan långt tillbaka. Och hon har planer på att skärpa till förvaltningskommunernas sätt att använda och fördela statsbidragen. I dag är skillnaderna mellan kommunerna för stora och så vill hon inte ha det.
- Det finns områden där det fungerar bra men i allt för stor utsträckning görs tolkningar som minimerar minoriteternas möjligheter till det som ju syftet är med ett förvaltningsområde. Därför måste vi nu lägga press på förvaltningsområdena att inte göra tolkningar som nedprioriterar utan tvärtom prioriterar upp. Och det här måste vi förändra utan att behöva lagstifta om det. Kommunerna måste förstå varför det är viktigt, återigen okunskapen kring att minoriteter också har mänskliga rättigheter.

Kommer det att bli fler förvaltningsområden eller ska kanske hela Sverige vara ett förvaltningsområde?

- I den bästa av världar så borde det förvaltningsområdena ska leva upp till vara en självklarhet i hela landet. Men fokus nu ligger på att tillsammans med de andra statsråden som det berör få dem att fungera rättvist och på ett liknande sätt.

Borde statsbidragen avgöras efter storleken på minoriteten istället för storleken på kommunen?

- Det har vi också diskuterat med mina medarbetare på departementet och det är en svårighet på flera områden. Vi för inte register och när vi inte har underlag blir det svårare att föra politik. Men det finns ju andra indikatorer på vilka behov som kan finnas.

För många minoriteter är språkfrågan avgörande och Alice Bah Kuhnke säger att utbildningsdepartementet är väl införstådd i kraven på fler modersmålslärare och bättre läromedel och hon förväntar sig att det kommer att bli förbättringar. Hon säger att många föräldrar inte ens vetat om möjligheten att få modersmålsundervisning och särskilt de generationer som mist språket har ibland missat att de kan kräva undervisning för sina barn. Och hon har också förstått att generationerna som förlorat sitt språk också måste få en möjlighet att återta språken.
- Det är en fråga som kommit upp och betonats i stort sett alla samråd som vi haft och vi diskuterar mycket vad vi ska göra med den gruppen.  Vi måste också höja statusen, kommunen måste se att det är en höjd status att kunna erbjuda modersmålsundervisning, att kunna tolka lagen positivt.

Hur ser du på judarnas situation i Sverige?

- Bara nu fick jag höra att det i judiska ungdomsförbundet pågår en diskussion om att för första gången på ett sekel ställa in sommarlägret för judiska barn. Det är så oerhört sorgligt att man har en sådan diskussion i Sverige 2015.

Ministern får tårar i ögonen när hon pratar om att det behövs beväpnad polis utanför judiska skolan. Och hon är oroad över den tydliga intoleransen i samhället. Hon anser att det krävs kunskapande i flera år för att bli av med de värderingar som leder till hatbrott. Hon lyfter fram det som ett politiskt fokusområde och säger att Forum för levande historia är viktig i mandatstrategin och har fått ett utökat uppdrag för att jobba mot antisemitismen.
- Att barn ska behöva gå till sin förskola varje dag och se poliser med vapen. Nej, men det är helt oacceptabelt! Jag blir så förbannad! Hur påverkar inte det dem? Jag fylls av skam och ilska men också en vilja, oj vad jag har att göra! Det finns så oerhört mycket som jag vill lyfta under min mandatperiod. Vi måste visa och skapa kunskap om det som händer i nutid och lära av dåtiden. Det är en mardröm att vi har misslyckats så.  Vi har lärt en del men tydligen har vi inte lärt oss tillräckligt mycket.

Och den romska inkluderingen. Vad vill du med den?

- Den vill jag också lägga mer krut på. Projektet är nu i ett skede där det utvärderas och jag vet att mycket är positivt och har fått effekter genom att människor kommit i arbete. Det vittnar tydligt om att romer och arbetsförmedlingen lyckats med integrationen på ett positivt sätt.

Att ha hand om de nationella minoritetsfrågorna är ett brett område. Och ministern påpekar att de på inget sätt är en homogen grupp varken inom minoriteten eller sinsemellan. Men hon är fylld av tillförsikt inför framtiden.
- Det är en enorm utmaning. Fyra år är en kort tid att vända en skuta som gått åt fel håll under väldigt lång tid. Men jag säger till mina medarbetare: nu kör vi!

Ann-Helén Laestadius

 

 

Sidan uppdaterad 2015-06-23

Alice Bah Kuhnke




- Jag kan vara så trött på att behöva förklara att vi ska respektera varandra, ha tolerans och rätten till mänskliga rättigheter. Men så länge det inte är självklart för alla så måste jag fortsätta prata om det.


- Jag har en hel kortlek att spela ut och det gäller att spela ut den rätt. Jag vet att jag framstår som spontan men jag vet när jag är det och höjer min röst och vilka konsekvenser det får och jag vet också när jag ska vara tyst och låta andra tala och vilken effekt det kan få.
Foto: Johan Jeppsson

 

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?