I Malmö jobbar man på dialog med muslimska nätverket
Bakom säkerhetsslussen är det full ruljangs. Det är hämtningstid på den judiska förskolan som inryms i församlingens lokaler i centrala Malmö. En församling som grundades 1871.
- Här är alla välkomna, det viktiga är att du är genuint intresserad av det judiska, säger informationsansvarige Fredrik Sieradzki.
Hur är det att leva ett judiskt liv i Malmö? Hur stor är hotbilden och hur öppen vågar man vara? Fredrik Sieradzki, som jobbar med information på församlingen, har i stort sett levt hela sitt liv i Malmö. Han har även bott 2 år i Israel, 4 år i Lund och 12 år i Stockholm.
- Efter det antisemitiska terrordådet i Köpenhamn 2015 var det många föräldrar som valde att ta bort sina barn från den judiska förskolan här av rädsla. Men efter ett halvår kom många tillbaka och i dag har vi en lång kö, berättar han.
Säkerhetsfrågor är en stor del av den judiska vardagen. Både att leva under hot och att ständigt ansöka om nya pengar för säkerhetsåtgärder.
- Församlingens medlemmar måste våga delta på våra aktiviteter, säger Fredrik Sieradzki.
Han berättar att antisemitismen började bli ett problem i början av 1990-talet i Malmö.
- Malmö fick en stor invandring från utomeuropeiska länder, från muslimska länder. Många kände sig otrygga om man visade upp Davidsstjärnan eller gick med kippa på huvudet, exempelvis i skolan.
Hur gör du själv?
- Jag censurerar mig själv omedvetet. Jag skulle exempelvis inte prata högt på hebreiska i vissa områden i stan.
Relationen med Malmös ledande politiker är god menar Sieradzki.
- De fattar hur vi har det. De förstår.
Det judiska livet i Malmö var som mest levande på 1960- och 70-talet. Då hade församlingen 3 000 medlemmar vilket kan jämföras med 500 i dag. Den judiska idrottsföreningen var stor och det krävdes inga säkerhetsåtgärder. Församlingen hade lag i fotboll, schack, handboll och volleyboll. Nu har många valt att lämna Malmö på grund av antisemitismen eller för att leva i en större församling i exempelvis Stockholm eller för att bo i Israel.
Förutom informationsbiten så jobbar Fredrik Sieradzki också med en annan mycket viktig del i församlingens arbete.
- Vi försöker nå de unga, från gymnasiet och uppåt. De som säger att de har för mycket annat att göra. Vi vill att de ska bli intresserade av frågor som judisk identitet och antisemitism. Vi håller i utbildningar och work-shops.
Men att få de unga intresserade är mycket svårt.
- Det känns jobbigare än problemet med antisemitismen. Att folk tappar intresset för att engagera sig och att de är ointresserade av organiserat judiskt liv. Man prioriterar andra fritidsintressen, säger han.
Sieradzki fortsätter:
- Jag brukar säga; "Församlingen blir vad du gör den till".
Det viktigaste projektet som pågår just nu är kopplat till församlingens rabbin Moshe David HaCohen som flyttade till Malmö från Israel under 2017 med sin familj. Han är anställd för att skapa energi i församlingen och för att för att jobba för en dialog med Malmös muslimska nätverk.
- Han har arbetat med fredsarbete i Israel och ser en väg framåt även i vår stad, säger Fredrik Sieradzki hoppfullt.
Rabbinen har en god dialog med den Malmö-baserade imamen Salahuddin Barakat och syftet med dialogen och projektet, som finansieras av Malmö stad, Open Skåne och andra aktörer, är att främja djupare förståelse för varandras traditioner. Projektet kommer att presenteras nu i slutet av september heter Amanah.
- Det är ord som finns på hebreiska och arabiska och handlar om tillit och tro. Projektet ska motverka extremism och antisemitism. Man behöver inte var överens men man kan vara ense på ett respektfullt sätt, säger Sieradzki.
MALIN A JUNKKA
