"Lektionen blir en aha-upplevelse"

Hösten 2018 kan alla lärare i Västra Götalandsregionen ladda ner underlag för en lektion om romsk historia i Sverige.
– Allmänheten behöver känna till historien för att kunna förhålla sig till nutiden, säger Bennie Åkerfeldt, som står bakom lärarhandledningarna.

Under lektionstimmen får barnen se runt 25 bilder medan läraren berättar med hjälp av en lärarhandledning. Bilderna målar upp romers liv, kultur och framför allt historia i Sverige. Ända sedan de första romerna kom hit i början av 1500-talet.

Den viktigaste bilden under lektionen är inget fotografi, utan en tabell, säger Bennie Åkerfeldt. Han är resanderomsk författare och folkbildare, och en av dem som varit med och tagit fram lektionsmaterialet.
– Den blir en aha-upplevelse för alla som ser den, säger han.

Tabellen visar när de olika romska grupperna kom till Sverige. Allt från resande och finska romer som kom i början på 1500-talet, till den sista gruppen nyanlända som kom på 1990-talet och flydde kriget på Balkan. Trots romers långa historia i Sverige menar Bennie att det är sällan man får höra mer än en liten del av den. Det blir oftast bara 1900-talet och mycket om romers liv i Europa. Det är snedvridet tycker han..
– Romer har blivit en nationell minoritet bara för att vi har en lång historia i Sverige, säger han.

När lektionen fortsätter berättar läraren om varje grupp för sig. Störst utrymme får resanderomerna, helt enkelt eftersom de har varit här längst.
– För de allra flesta är den resanderomska historien i Sverige okänd. Allmänheten behöver känna till den för att kunna förhålla sig till nutiden, säger Bennie.

Monica Gustafsson arbetar som utvecklare på Västarvet, en förvaltning inom Västra götalandsregionen som har hand om regionens muséer och kulturarv.

Idén till lektionsmaterialet växte fram genom att Västarvet skulle göra en lokal upplaga av den uppmärksammade utställningen ”Vi är Romer” som visats på Göteborgs stadsmuseum. Då sammankopplades arbetsgrupper och romska guider i Borås. Idén tog fart: Det vore bra om lärare själva kunde undervisa skolklasser om romsk historia. Från den tanken startade projektet.

Monica tycker att det är lite skamligt att skolan, trots att det står i läroplanen, fortfarande inte lär ut särskilt mycket om nationella minoriteter.
– Det är ju ändå ungarna som är framtiden, kan vi få dem att förstå det här och sätta det i relation till vad som händer idag, kanske vi kan bidra till något, säger hon.

Bennie själv har alltid vetat om att han är rom och aldrig dolt det. Men han har vetat mycket lite om sitt ursprung. Precis som många andra resanderomer har hans föräldrar dolt identiteten av rädsla för allmänhetens reaktioner. Hans pappa nämnde för honom att de var resande, men ville aldrig säga mer. Hans farmor bytte alltid ämne när han frågade och hans mamma kallade släkten för gårdfarihandlare.
– Genom hela livet har det följt mig att jag är någon annan än mina kompisar, utan att veta.

Bennie gifte sig när han var 18 med en icke-romsk tjej och tillsammans fick de tidigt fyra barn. Det fanns helt enkelt inte tid över för att tänka på vem han var och han hann bli 47 år innan han började ta reda på sitt ursprung.
– Jag var tydlig mot min romska släkt och familj att jag ämnade ta reda på vem jag var och skriva om det sedan. Det motstånd jag mött under de här åren har kommit från min egen släkt och andra resanderomer. Min pappa tyckte att det var onödigt att riva i det, han trodde att vi skulle behöva flytta igen.

Bennie började leta efter släktingar i både arkiven och verkligheten. Han skrev sin första bok och började sedan föreläsa. Numera är han pensionär men han tycker fortfarande att det är så roligt att folkbilda kring romsk historia att han fortsätter. Dessutom ser han att det behövs.
– Det behöver stickas hål på de här okunskaperna som finns ända från toppen i staten ner genom hela vårt samhället. Förstår man vår historia förstår man också vilka verktyg man måste använda idag, för att genomföra romsk inkludering och uppfylla de skyldigheter man har mot de nationella minoriteterna.

KARIN FINGAL
 

Sidan uppdaterad 2018-10-01

Fakta

Lektionsmaterialet har arbetats fram av romer i samarbete med Västarvet, som är Västragötalandsregionens förvaltning för muséer och kulturarv i regionen, och romska rådet i Borås kommun.

Skolmaterialet består av ett powerpoint-program med runt 25 bilder att visa för en grundskoleklass. Till det finns en lärarhandledning som läraren använder för att berätta om bilderna samt en fördjupad lärarhandledning.

Lektionen har testats och utvärderats av över 600 elever, lärare, rektorer och politiker i Borås kommun.
Hösten 2018 kan lärare i Västra götalandsregionen ladda ner materialet konstnadsfritt på www.vastarvet.se

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?