Sverigefinsk historia

Finländarnas historia i Sverige sträcker sig över nästan tusen år. Den handlar om krigsbarn, politiska flyktingar och unga arbetare. Men det är först i dag vi kallar gruppen Sverigefinnar – ett folk med två kulturer och två språk.

Historien börjar på 1100-talet då Finland blev en del av konungariket Sverige. Finland var en del av Sverige fram tills 1809. Under hela den tiden rörde vi oss mellan varandras länder.

Finnarna som flyttade till Sverige arbetade oftast i skogen eller i gruvorna. Många bosatte sig kring Falun eller i Bergslagen. De som blev kallade skogsfinnar flyttade till Norrland, Bergslagen och Värmland.

Än i dag kallas många platser i de områdena för finnskogar eller finnmarker. Många finnar flyttade till Sverige för att det var deras land.

Men 1809 förlorade Sverige hela Finland till Ryssland. Gränsen mellan våra länder drogs vid Torneälven. Många som hamnade på den svenska sidan talade finska. Men trots delningen fortsatte många finnar att flytta till Sverige. En del kom för att jobba och andravarflydde undan det ryska styret.

Under andra världskriget kom de finska krigsbarnen till Sverige. Runt 80 000 finska barn skickades till Sverige för att klara sig undan Sovjetunionens anfall. Att skiljas från föräldrarna var svårt. När de skulle flytta hem igen ville inte all det. Och en del föräldrar ville inte ha tillbaka sina barn. Runt 7000 av de barnstannade i Sverige.

De allra flesta sverigefinnar som bor i Sverige i dag är barn eller barnbarn till de hundratusentals finländare som kom till Sverige under 1950- 60- och 70- talen. Då växte Sveriges industri och fabrikerna behövde efter personal. Sveriges egen befolkning räckte inte till.

Finland hade en svår ekonomisk situation efter kriget. Det var ont om jobb och många unga valde att flytta till Sverige. Här fanns arbete och dessutom gott om moderna bostäder. De flesta hamnade i trakterna kring Göteborg och Stockholm.

Men det var inte bara enkelt i Sverige. Många finländare kom inte in i det svenska samhället. En del blev aldrig riktigt bra på svenska. Dessutom uppstod en klasskillnad eftersom nästan alla finnarna var lågutbildade och blev arbetare i Sverige. En del berättar att de behandlades illa på grund av sitt ursprung. 

Många av barnen och barnbarnen till de finska invandrarna har inte lärt sig finska. Det beror på att svenska myndigheter sa till föräldrar att bara tala svenska med barnen. Dessutom ville inte finska föräldrar att deras barn skullekänna sig utanför som de själva gjort. 

I dag ser det annorlunda ut. Finnar i Sverige kallas inte längre för finnar, utan för sverigefinnar. Det är inte bara en ordförändring. Att vara sverigefinne äratt vara en del av två kulturer och två språk.



Sverigefinnarna är en erkänd nationell minoritet, med egen flagga och egen högtidsdag. Sverigefinska barn har rätt till modersmålsundervisning. Många kommuner erbjuder tvåspråkiga förskolor och ålderdomshem. Enligt lagen ska skolor, kommuner och alla andra myndigheter uppmuntra och synliggöra sverigefinsk kultur. Eftersom den är en del av den svenska kulturen. Och har varit det under nästan tusen år.

Texten omarbetad till lättläst av Ann-Helén Laestadius

Återgå till normal version av sidan
Sidan uppdaterad 2016-02-03

Intresseorganisationer

Sverigefinnarnas intressen bevakas av flera organisationer, främst av Sverigefinländarnas delegation som håller kontakt med svenska staten och myndigheter. Andra viktiga organisationer är Sverigefinska riksförbundet som bildades 1957 och Finlandsinstitutet som är aktiv i kulturfrågor.

Fakta


Vem är sverigefinne och vem är finlandssvensk?

Sverigefinne är den som har finska rötter men bor i Sverige. Man får själv bekänna sig till gruppen. De flesta som gör det är själva födda i Finland, eller har en mor- eller farförälder eller en förälder som är född i Finland. Det som förenar Sverigefinnar är framför allt språket och kulturen. Det finns ingen säker statistik, men man räknar med att det bor cirka 400 000-600 000 Sverigefinnar i Sverige.


Finlandssvensk kallas den minoritet i Finland som talar finlandssvenska.  

På 1950-talet var det fler unga kvinnor än unga män som lämnade Finland för att arbeta i Sverige. De finsktalande kvinnorna hade lättare för att komma in i det svenska samhället än de finsktalande männen. De lärde sig språket snabbare och fick svenska vänner. Många fler finska kvinnor gifte sig med svenska män, medan de finska männen oftare gifte sig med finska kvinnor. På 1960 – och 70-talet förändrades fördelningen och också allt fler män flyttade till Sverige.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?