"Jag vill fundera tillsammans med barnen"
För att ge barn och ungdomar inflytande och delaktighet har Gävle kommun anställt en koordinator med särskilt ansvar för sverigefinska barn och ungdomar. Kommunen arbetar även sedan flera år med regelbundna dialoger med romska barn och ungdomar.
Tuuli Uljas, koordinator, började arbeta i augusti i år. Hennes uppdrag är att kartlägga barn och ungas behov och önskemål för att hitta modeller för samråd. Detta för att anpassa sig till den reviderade minoritetslagen som börjar gälla från och med 2019. En del av arbetet är att hitta och nå ut till sverigefinska barn, unga och deras föräldrar för att informera och prata om nationella minoriteters rättigheter. Enligt Tuuli handlar uppdraget mycket om att skapa kontakter och lyssna in, inte minst med föräldrarna.
- Föräldrarna är nyckelpersoner i arbetet. Det är oftast föräldrarna som beslutar vilket språk de pratar med sina barn och som gör val av förskola på finska. Deras inställning kan vara avgörande för barnens senare identitetsskapande. Det viktiga för kommunen är att få barn och ungas röster hörda, men det är föräldrarna som möjliggör det och ger samtycke till dialog.
I januari nästa år planeras ett informations- och dialogmöte för föräldrar med syfte att informera om uppdraget och minoritetslagen. Tuuli har träffat modersmålsläraren och förskolepedagoger som kommer vara i delaktiga i arbetet. Under nästa år kommer Tuuli att vara med på modersmålsundervisningen för att träffa barn i åldrarna 6–15 år och berätta om mänskliga rättigheter, barnets rättigheter och nationella minoriteters rättigheter. Idag får cirka 40 barn modersmålsundervisning i finska i kommunen.
Tuuli betonar att processen är mycket viktig för att både barn, unga och föräldrar ska få förtroende. Även om hon är en representant från kommunen kommer hon att arbeta med ett personligt bemötande och vara tydlig med varför det är viktigt för kommunen att höra barns och ungas röster.
- Personlig kontakt är mycket viktig och jag hoppas jag kan väcka intresse hos barnen för deras finska rötter, finska och finsk kultur men det handlar också om kunskapsspridning hos föräldrarna om att tvåspråkighet är en tillgång och en gåva.
Hur samråden kommer se ut är ännu inte bestämt. Det finns till exempel ett analysverktyg Shiers modell som handlar om delaktighet för barn som kan användas tillsammans med tjänstepersoner för att analysera och utvärdera sin egen verksamhet. För dialog med de yngre barnen är det en fördel att involvera förskolepedagogerna, tror hon.
- Jag vill fundera tillsammans med barnen och ställa frågor som, hur vill ni får era röster hörda. Formen kan till exempel vara en aktivitet som inte är ett formellt samråd men där barn deltar och vill komma till tals.
Samhällsvägledare Abedin Denaj, kollega med Tuuli, har sedan 2016 då Gävle kommun blev romsk utvecklingskommun, arbetat med dialog med romska barn och ungdomar. Många av dialogerna genomförs i kommunens ”study-group” på biblioteket, ett samarbete mellan Romska föreningen i Gävle, Studieförbundet Vuxenskolan och kommunen. Barn och ungdomar mellan 8-14 år träffas på biblioteket varje söndag för läxhjälp, aktiviteter och samtal.
- Vi pratar om det som är viktigt för barnen som identitet, språk och självkänsla men också om att ta eget ansvar som att planera sina läxor.
Målet med ”study-group” är att barnen ska studera vidare på gymnasiet men ”study-group” är även ett forum för barnen och ungdomarna att berätta vad de tycker och tänker, till exempel varför modersmålsundervisningen är schemalagd så sent på dagen eller hur man kan få hjälp som dyslektiker. Abedin kan, om det behövs, föra vidare synpunkterna till styrgruppen för romsk inkludering i kommunen som har fyra ungdomsrepresentanter.
”Study-group” på biblioteket har blivit barnens trygga mötesplats och har stärkt deras egenmakt.
- Barnen och ungdomarna vågar visar sin identitet och ställa krav. Det har även lett till att de umgås med varandra och är öppna med sin romska identitet i skolan.
Större satsningar på ungdomsdialoger som Gävle kommun genomfört var i projektet ”Youth Engagement”, ett samarbete kommunen har haft med Sydafrika. 2017 anordnade kommunen två ungdomsdialoger med romska ungdomar, ungdomsrådet i Gävle kommun, tjänstepersoner och förtroendevalda i kommunen. Inför dialogen var ungdomarna med och bestämde agendan och efter mötet sammanställdes en aktivitetslista som kontinuerligt följs upp. Aktiviteterna handlade bland annat om att synliggöra minoriteten romer, kunskapsspridning om romsk kultur och historia, delaktighet och trygghet.
Abedin betonar att äldre och yngre romer har helt olika behov vilket kräver olika typer av dialoger. De äldre romerna har upplevt diskriminering och har inte samma förtroende för myndigheter som de yngre som lär sig om sina rättigheter och vågar ställa krav. Hans vision är dialogerna med ungdomarna resulterar i ett engagemang som håller i sig även i framtiden.
-Jag har arbetat hårt för att få förtroende och tillit. Låt det ta tid. Lär känna barnen och ungdomarna. Ha till exempel lekar eller aktiviteter så att de känner sig trygga. Det är viktigt att ha en långsiktig plan och att ha resurser för aktiviteter att göra tillsammans.
KARIN SKOGLUND
Shiers modell ”Vägar till delaktighet”
