"Jag har Lovikka-vanten i blodet"

Bara runt femton kvinnor i Sverige får sticka den äkta Lovikka-vanten. Johanna Hjärtström är en av dem. Nu har hon tagit hantverkstraditionen vidare och skapat en vante i trä.

 

Som 4-åring satt Johanna på mormors soffa i byn Lovikka i Tornedalen. Hon spann garn medan mormor och tanterna stickade, pratade meänkieli och drack kaffe. Idag är hon en av de få som fortfarande får och kan sticka den äkta Lovikkavanten. Så som den en gång gjordes. Hon handspinner garnet och stickar och kardar för hand.
– Det är ett genuint hantverk bakom varumärket. Som tornedaling, att visa upp att jag bär mina lovikkavantar, det är en stolthet, säger hon.

Historien om Lovikka-vanten börjar med Erika Aittamaa som bodde i Lovikka kring förra sekelskiftet. Hemmet var fattigt och för att dryga ut inkomsterna stickade hon vantar på beställning. En dag fick hon en beställning från en man som ville ha riktigt tjocka ullvantar. När de var färdiga blev han besviken, vantarna var så tjocka att de blivit stela och hårda.

Erika gick hem och tvättade och ruggade vantarna flera gånger så att ullen blev mjuk. När mannen än en gång fick sina vantar blev han väldigt nöjd. Erika fick fler beställningar. Efter ett tag fick hon så många att hon lärde ut hantverket till andra kvinnor i byn. På den vägen är det.

Under 1950-talet grundades Lovikka Husmodersförening och det är bara medlemmarna i den som har rätten att använda varumärket ”Äkta Lovikkavante”.

Johanna Hjärtström menar att dagens hantverk inte längre utgår från vad man behöver, utan från vad man vill pryda sig själv och sitt hem med. Det handlar om att bevara en tradition man är stolt över. Både genom att föra vidare det traditionsenliga hantverket eller utveckla något nytt ur det gamla. Det senare har hon gjort själv. 
– Jag är lite otålig av mig så jag gillar grövre grejer. Därför har jag utvecklat en vante i trä.

Modellen för vanten är en Lovikka-vante, men den består av massivt trä, med målade detaljer och en broderad fläta i handspunnet ull.
– Jag blev inspirerad av en träskulptör i Pajala. Jag tänkte att det där borde man kunna göra något av och jag funderade i flera år. Nu har jag kanske gjort ett hundratal trävantar.

Det traditionella tornedalska hantverket utgår från de behov folk hade förr, och det naturmaterial som fanns att hämta i omgivningen. Allt från skålar i björkträ, till väskor och kläder och skor i renskinn. Och korgar, näveraskar, knivar, smidesredskap, verktyg och trasmattor och ranor och ullvantar. Och mycket mer.

Johanna menar att det sitter identitet i hantverk, att det är något man kan visa upp som berättar om vem man är. För henne har både den tornedalska identiteten och meänkielin varit självklar. Det var något hon fick med sig hemifrån. Men identitetskänslan har blivit starkare hos henne som vuxen.
– Ju äldre jag har blivit desto viktigare känns det. Att både söka sina rötter och sin tillhörighet och att visa det.

Det dröjde till vuxen ålder innan Johanna började tillverka Lovikkavantar. Hon och hennes syster pratade om att de borde föra arvet vidare. För runt tio år sedan skulle hon återigen, efter många, många års uppehåll sätta sig vid spinnrocken.
– Jag tänkte att ”kära nån, spinna, det var så länge sedan att jag inte kommer klara av det!” Men det var som att cykla. Jag var fyra år på direkten och satt på mormors kökssoffa och spann! Så jag får väl säga att jag har Lovikka-vanten i blodet.

KARIN FINGAL

 

 

Sidan uppdaterad 2018-02-06
Johanna Hjärtström har utveckat den traditionella stickade Lovikka-vanten till en trä-vante. Foto: Vilma Hjärtström
Johanna Hjärtström har utveckat den traditionella stickade Lovikka-vanten till en trä-vante. Foto: Vilma Hjärtström

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?