Artiklar

Goda resultat i romska utvecklingskommunen Borås

Skolorna har börjat undervisa i romsk historia och flera romer har gått från arbetslöshet till jobb – det är bara ett par av resultaten från Borås arbete med romsk inkludering.
– Vårt romska råd är viktigast, det är vår motor, säger samordnaren Robert Simonovic.

 

Innan Robert Simonovic började arbeta på Borås kommun var han aktivist i flera år. Han ville se en förändring av romers situation i samhället. Sedan dess har just det hänt i hans hemkommun. 2016 blev Borås utvecklingskommun för romsk inkludering och började arbeta med frågan på allvar. Året därpå anställdes Robert som brobyggare. Ett arbete som sedan utvecklades till att han numera samordnar arbetet med romsk inkludering.

Vad innebär ditt arbete?

– Jag är länken mellan romska individer och myndigheter. Jag föreläser, svarar på frågor och bygger upp kunskapen hos ickeromer. Jag vill att romer ska ha kunskap om sina rättigheter och skyldigheter. Romer ska inte tvingas hålla undan kulturen och språket för att få sina rättigheter, utan bli accepterade ändå. För att klara det måste man bygga upp kunskap på båda sidor.

Vad har hänt sedan Borås blev utvecklingskommun 2016? 

– Först och främst har vi skapat ett romskt råd där alla de fem romska grupperna är representerade. Rådet är jätteviktigt, det är vår motor. Det är också vår kanal eftersom det kommer in information till rådet och rådet tar med sig information ut.
– En annan sak vi ordnat är enskilt stöd. Det är till för personer som känner att de fallit mellan stolarna, blivit diskriminerade eller inte vet var de ska vända sig med ett fall. De får komma och träffa mig och prata om sin situation. Sedan hjälper jag dem vidare till rätt person på rätt förvaltning eller myndighet som kan ta sig an deras fall. Vi har hjälpt till i svåra situationer som diskriminering, missbruk, våld och frågor om rättigheter. Det enskilda stödet följer en mall där vi går igenom fem steg. Genom det har vi de senaste sju månaderna hjälpt femton personer som gick i långtidsarbetslöshet till att få arbete, inte bara inom kommunen utan också på privata företag.

Hur då?

– Jag har hjälpt dem att skriva in sig på Arbetsförmedlingen, att skriva CV och kontaktat rätt personer. Genom mina föreläsningar om romsk inkludering har jag skapat ett stort kontaktnät med nyckelpersoner inom både kommunen och företag. Jag tror på långsiktigt arbete men jag tror också på att man måste jobba här och nu. Hjälper man till här och nu känner folk att det görs något för den romska gruppen. Då vill fler bli aktiva själva och förtroendet för arbetet stärks.

Vad märker en romsk kommuninvånare av ert arbete?

– Det har blivit väldigt efterfrågat att ha en person som kan hjälpa till med specifika ärenden och bygga kontakter. Nu när det finns en sådan person har det lett till en positiv anda bland romer i Borås. Man vågar mer och vill göra sin röst hörd. Förtroendet växer när någon kan föra ens talan och när det romska rådet finns som kan ge information och berätta om vad som händer, och också ta med synpunkter tillbaka till rådet. Det är jättepositivt.

I det romska rådet jobbar ni med sammanhållningen, varför? 

– Jag jobbar väldigt hårt med att få en gemensam grupp. Jag måste säga att vi har lyckats med det. De fem romska grupperna har olika kultur, språk, historia och traditioner. För att förstå varandra ordnade vi en tvådagarskonferens för representanterna i rådet. Då lärde vi oss om varandras olika behov, kultur och traditioner. Efter det kände vi allihop att vi hade fått kunskap och förtroende inom rådet. Det gör att vi kan jobba mer effektivt och enat.

Vad är dina tips till andra kommuner?

För utvecklingskommuner vill jag säga att man ska kämpa för att skapa sitt romska råd. För de som inte är utvecklingskommuner tycker jag att man kan jobba med föreningslivet och genom det starta arbetsgrupper som jobbar med romsk inkludering. Därutöver tycker jag att arbetet med enskilt stöd ska spridas till fler kommuner, för det fungerar i praktiken.

Ni har också en styrgrupp, vad gör den?

– I styrgruppen sitter beslutsfattare från olika förvaltningar. De som sitter i styrgruppen tar med information till sina egna förvaltningar och jobbar sedan med romsk inkludering där. Till exempel sitter Grundskoleförvaltningen med och det har gjort att vi börjat undervisa om romsk historia i skolorna. Det är jättevärdefullt och har varit efterfrågat länge. 

Vad tycker du saknas hos er?

– Jag skulle vilja se fler modersmålslärare i romani chib i Borås. Jag skulle önska att man styr det bistånd man har för modersmålsundervisning och öronmärker pengar för anställning av modersmålslärare för nationella minoriteter.

Vad händer nu?
– 2018 ska vi börjar jobba med kvinnofrågan och jämställdhet. Vi kommer anställa ytterligare två brobyggare till årsskiftet och vi tar nu fram styrdokument kring hur man ska jobba med nationella minoriteter inom vår kommun. Eftersom projektet har ett slut kämpar vi för att romsk inkludering och brobyggare ska ingå i den dagliga strukturen så att arbetet fortsätter även efter att pengarna tagit slut.

KARIN FINGAL

 

 


 

Sidan uppdaterad 2017-11-15