Artiklar

Förstudie om övergreppen mot tornedalingarna inledd

Människorna i Tornedalen blev utsatta för skallmätningar och andra kränkande övergrepp. Det rasbiologiska synsättet fortsatte även långt efter Herman Lundborgs dagar och drevs då av enskilda personer. Nu ska detta belysas i en förstudie som STR-T ska göra med Curt Persson som processledare.

Svenska Tornedalingars Riksförbund, STR-T, har fått 130 000 kronor från Kulturdepartementet för att göra den här förstudien som ska redovisas i slutet av januari 2018.
- Frågan om försvenskningspolitikens effekter är inte ny på något sätt men hösten 2016 gjorde STR-T en ansökan och fick besked om pengarna sommaren 2017, säger Curt Persson.

Det är folkbildaren, författaren och forskaren Curt Persson som är processledare i studien som ska belysa fyra områden; Språket, rasbiologin, internaten och kulturarvet (tornedalingarnas roll i byggandet av välfärdsamhället i Malmfälten).

Curt Persson betonar att det blir en väldigt grund studie som är början på en större sådan.
- Jag kommer sedan söka forskningsmedel för att kunna fortsätta med den.

Som processledare kommer han att hålla den delen som innehåller en fördjupad studie om hur man utnyttjade tornedalingarna i rasbiologins namn.
- Det blir en kvantitativ del där jag ska titta på hur stor andel tornedalingar det handlade om och en kvalitativ del där jag tittar på fältarbetet. Hur gick det till, varför ställde man upp på de här bilderna? förklarar Curt Persson.

Han lägger snabbt till att människorna som utsattes för detta redan från start var i underläge då det var auktoritära personer som exempelvis präster som fick de att ställa upp på bilderna.

Även efter att det Rasbiologiska institutet stängt i Uppsala och ordet rasbiologi slutat användas var det många privatpersoner i auktoritära ställningar som fortsatte att driva frågan på egen hand. Det kunde exempelvis handla om lärare på de internat dit barn från byarna i Tornedalen tvingades för att lära sig svenska och svensk kultur. Även läkare fortsatte att driva frågan i privat regi.

Det är de berättelserna som STR-T vill få fram och uppmanar därför personer som kan berätta något, både negativt och positivt, att höra av sig.
– Vi vill komma i kontakt med människor som kan vittna om skallmätningarna, om hur människor upplevde sin tid på arbetsstugor, hur det var i arbetslivet och hur mötet mellan den svensktalande och meänkielitalande minoriteten var, berättar säger STR-T:s verksamhetsledaren och förstudiens sekreterare Maja Mella.

Intervjuerna är redan i gång och utförs av journalisterna Regina Veräjä och Göran Lahti. 
- Kravet var att det skulle ha meänkieli som första språk, säger Curt Persson. 

En annan viktig del i förstudien blir att ta del av av de vitböcker som gjorts gällande romer och samer.
- Vi kan lära oss mycket av det, säger Curt Persson.

Han säger att han redan nu vet vad han kommer att föreslå i sitt slutbetänkande till departementet:
- Jag kommer föreslå en vetenskaplig antologi kring de här frågorna (rasbiologin, internaten, språket och kulturarvet) samt en sammanställning av alla vittnesmål som ett komplement till det vetenskapliga.

Curt Persson har tidigare bland annat skrivit en bok om Kirunas grundare Hjalmar Lundbohm och om hur han drevs av det rasbiologiska synsättet.

MALIN A JUNKKA

Sidan uppdaterad 2018-01-08