Anna Flyman Mattsson Foto: Privat

Forskaren som vill lyfta fram flerspråkighet

Strunta i hur litet ett språk är - lär dig så många språk du kan. Budskapet kommer från lingvisten Anna Flyman Mattsson som forskar om flerspråkighet.
- Attityden måste förändras. Det är bra för alla att kunna många språk och det handlar inte om att välja bort svenskan.

Ibland kan man höra resonemanget att det inte är någon idé att lära sig ”små språk” som sydsamiska eller jiddisch eftersom det finns så få talare. Men forskaren Anna Flyman Mattsson menar att det är ett felaktigt sätt att se på flerspråkighet.
- Jag vill lyfta fram flerspråkighet som ett fenomen, se de kognitiva fördelarna. Det är nyttigt att kunna flera språk. Fokusera på vad flerspråkighet kan göra för dig som person.

Anna Flyman Mattsson är universitetslektor i Svenska som andraspråk vid Lunds universitet. Lingvist i grunden, med ett livslångt intresse för språk. Tack vare franskalektionerna i skolan upptäckte hon lingvistiken och kände att hon hittat hem.

Flerspråkighet har blivit hennes specialområde och just nu arbetar hon främst med grammatik, hur man ska lära ut grammatik i skolan på ett bra sätt. Det blir inte minst viktigt med tanke på alla nyanlända flyktingar.

Hennes ledord är alltid mångfald.
- I dag är fokus på enskilda språk för stort. Vi måste prata mer om flerspråkighet. Hela min syn på livet går ut på mångfald eftersom det är mest utvecklande.

På sextio- och sjuttiotalet varnade man ofta för halvspråkighet hos barn som lärde sig två språk samtidigt. Varför?

- Sverige hade en enspråksnorm, en nationalstat - ett språk. Men det är ett väldigt konstruerat sätt att se på språk. Det fanns ingen forskning som visade risk för halvspråkighet och dagens forskning ligger flera steg före den debatt som fortfarande kan leva kvar i klassrum och i samhället.

Problemet är att man jämför flerspråkighet med enspråkighet och det är en jämförelse som inte går att göra rättvist. Att ha två språk är inte detsamma som att ha ett.
- På åttiotalet ändrades synen och man började inse att folkkodväxlar och använder språk där det passar, i olika situationer och med olika människor, säger Anna Flyman Mattsson.

Kodväxling innebär att man blandar olika språk. Anna Flyman Mattsson har gjort studier bland förskolebarn där lärarna oroade sig för halvspråkighet på grund av att barnen växlade språk.
- Jag satte mikrofoner på barnen och följde dem. Det visade sig att de hade en avancerad språkanvändning. De hade strategier och de var inkluderande och växlade språk om någon inte förstod. De hade ett fantastiskt system!

Men för en utomstående kunde det vara svårt att uppfatta hur rik deras kommunikation var och Anna Flyman Mattsson påpekar att det handlar om våra föreställningar om vad som är ett bra språk och hur viktig svenskan är.
- Det behövs en ändrad attityd. Och grunden för en ändrad attityd är kunskap. Man måste få veta hur positivt det är med flera språk. Svenskan dör inte ut. Man ska också veta att elever ofta lär sig bättre om de också får använda sitt modersmål.

Hon vill att skolväsendet och politikerna ska ta till sig forskningen som visar att flerspråkighet är berikande. Att det inte handlar om att ställa språk mot varandra utan ge alla chansen att vara flerspråkiga.

Hon tycker till exempel att man ska låta elever i en klass prata på sitt modersmål i grupp när de ska lösa uppgifter.
- Lärare kan vara rädda för vad som sägs, att eleverna kanske är elaka med varandra. Men det är i så fall en värdegrundsfråga och orättvist mot språket att resonera så.

Anna Flyman Mattsson önskar att även lärarna ska vara mer flerspråkiga i framtiden. Det skulle öka förståelsen för att flerspråkighet är en fördel.
- Jag tycker att man ska öppna upp för fler tvåspråkiga klasser. I min drömvärld skulle flerspråkighet vara något man strävar efter så att man kan bli mer flexibel i sina lösningar.

När ungdomar ratar små språk med motiveringen att de inte har någon användning för det vill hon att de ska tänka om och se att det finns positiva kognitiva fördelar med att kunna flera språk. Språk är ren hjärngymnastik som påverkar annan inlärning. Dessutom är vi allt rörligare i dag och ju fler språk man kan desto större möjligheter ute i världen. Hon menar att mångfalden skapar en kreativitet.
- Viktigt är också de enskilda fördelarna i att kunna kommunicera med släkt och familj. Ofta behöver man sitt modersmål för att kunna diskutera sina innersta känslor.

För att ett språk ska vara levande krävs det att man hör det och har en möjlighet att prata det. Och vi har kapaciteten att lära oss många språk.
- Med regelbunden input kan man ha hur många språk som helst. Begränsningen ligger väl i tiden, att man inte hinner med allt, säger Anna Flyman Mattsson.

Forskning har visat att ju tidigare man lär sig ett språk desto högre nivå kan man nå. Men man kan också lära sig språk på hög nivå även som vuxen om man har en hög språkbegåvning.

En optimal miljö för ett barn som ska bli tvåspråkigt är att varje förälder pratar sitt språk, men Anna Flyman Mattsson lugnar med att det inte är tvunget att vara konsekvent hela tiden.
- Det är enspråkiga som skapar föreställningen om problem. Men det är ju bara att jämföra med hur vi är i vardagen. Vi har alla olika sätt att prata på i olika situationer och med olika människor. Vi växlar hela tiden och det är samma sak som att växla mellan språk.

Hon menar att det är viktigt att uppmuntra ett barn att prata sitt modersmål men aldrig tvinga. Och även om barnet slutar prata modersmålet ska man själv fortsätta.
- När de är redo att komma tillbaka till språket så har man byggt upp en passiv kunskap, säger Anna Flyman Mattsson.

Ann-Helén Laestadius

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2016-08-24

Tips

Tips från Anna Flyman Mattsson

Till skolan: Om eleven exempelvis ska lösa ett mattetal så är det ett bra tillfälle att använda barnets modersmål för att öka förståelsen.

Till politikerna: Inrätta fler tvåspråkiga klasser.

Till föräldrarna: Ju tidigare ett barn lär sig ett språk desto högre språknivå når barnet. Har ni två språk hemma – använd varsitt språk med barnet.

Till alla: Bli flerspråkiga. Det förbättrar dina kognitiva förmågor och ger tillgång till en större värld.

Anna Flyman Mattsson om...

...om Rinkebysvenskan.

 

"Ofta hör man folk säga saker som hur ska vi få dem att prata riktig svenska och inte Rinkebysvenska. Men det är ju fantastiskt att det finns, vi behöver alla varieteter. Alla varieteter är bra och de passar i olika situationer."

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?